Fem sätt att lägga upp en kurs
Genom variation i design skapar du en dynamisk kurs
- Olika sätt att designa en kurs.
Inför planering av en kurs finns det en rad faktorer som måste tas hänsyn till och som påverkar hur kursen utformas. När förutsättningarna är klara finns det en rad olika metoder och tankesätt för HUR kursens undervisning ska ske, det kan vara allt från föreläsningar till att deltagarna själva ska hittar kunskapen.
Här är några frågor som är viktiga att först få svar på:
- Var ligger deltagarnas nivå?
- Hur många lektioner har kursen?
- Hur mycket arbete förväntas deltagarna göra i och utanför klassrummet?
- Vilka är de viktiga begrepp eller teser som deltagarna ska lära sig/förstå?
- Vilka praktiska kunskaper ska läras ut och på vilken nivå?
- Hur kan de nya kunskaperna manifesteras eller bevisas?
När förutsättningarna är klara kan du välja ett av följande upplägg eller blanda moment från alla upplägg. Kursen kan bestå av flera delar, t. ex. självstudier, grupparbeten och föreläsningar. Testa olika metoder och upplägg för din kurs, gärna i samarbete med din kontaktperson på Berghs, tills du hittar en form som passar dig.
Exempel på kursupplägg
Metod A - Uppdragsbaserad kurs (passar bra för en mix av teori och praktik)
Genom att utgå från en brief med ett tydligt uppdrag kan kursen designas så att deltagarna kan lösa alla delar av uppdraget. Uppdrag kan ofta planeras i fyra faser, som följer hur en kampanj, strategi eller filmproduktion går till i verkligheten.
Fas 1- Research och reflektion är grundläggande, då passar det bra med teori och inspirationsföreläsningar.
Fas 2 - Idéutveckling och verktygslektioner. Deltagarna får guidning och handledning i idégenerering med hjälp av olika metoder och modeller .
Fas 3 - Produktionsdel, då består undervisningen mest av handledning och problemlösning.
Fas 4 - Presentationsdel, summering och utvärdering - det viktigaste momentet.
Lägg alltid redovisningen på den nästa sista lektionen så att kursen alltid avslutas med reflektion och sammanfattning.
Metod B - Backward Curriculum Design
Backward Curriculum Design är en metod där planeringen av kursen startar med att du idientifierar målen med kursen, sedan tar fram bevisen för att målen ska uppnås och sist planerar du själva kurserna. Testa på en lektion eller en kurs att i en matris spalta upp alla delar av kursen, dess mål, bevis och aktioner.
Starta kursplaneringen med att
1: hitta målen med kursen - här kan det vara en blandning av teoretiska mål (som att förstå vissa begrepp (ex. vad är design thinking) eller praktiska mål som att kunna lösa en kreativ uppgift och beskriva processen.
2: identifiera bevisen för att målen uppnåtts - bevis kan vara att de gör ett prov, kan delta i diskussioner eller tar fram en kampanjlösning.
3: skriva ner vilka moment som behövs för att uppnå målen så att kursen blir tydlig för både lärare och deltagare. Här kan det vara allt från presentationer till uppsatser, diskussioner, föra resonemang med mera.
I första steget ska läraren bestämma nivån på kunskapen som ska uppnås (från “bra att känna till” till “kärnkunskap som måste förstås på djupet”) och därefter utforma målen. I steg två finns det en rad olika former av bevis, allt från att kunna delta i diskussioner till att praktiskt utföra ett arbete. I det tredje steget gäller det att hitta varierande former av lärande.
(läs mer om backward curriculum design här)
Metod C: Lär dig i egen takt - mot tydliga mål
Sätt tydliga mål för deltagarna, dela ut en praktisk uppgift och några teoretiska kriterier som ska uppfyllas. Släpp sedan deltagarna fria att utforska på egen hand (kan göras enskild eller som grupparbete). Sätt upp tider för att handleda och coacha på vägen men ge inte svaren. Examinera deltagarna efter en given tid. Detta upplägg ger deltagarna mer ansvar, mer autonomi och chans att fördjupa sig inom ett ämne. Metoden passar bra för individuell utveckling. Exempel på detta kan vara att deltagarna ska starta och driva en webshop under en period.
Metod D: Blended learning - Flipped all the way
Med Flipped Classroom metodiken, där föreläsningarna är inspelade i förväg och lektioner är en mix av handledning, diskussioner och workshops kan läraren använda tiden i klassrummet till interaktion och stöd till deltagarna. Med denna metod kan du ta formatet hela vägen: all kunskap och information görs tillgänglig för deltagarna på en gång. Sätt ett tydligt mål med kursen och släpp deltagarna fria att själva hitta vägen till målet. Vägen dit kan vara mer eller mindre styrd med delmål som måste uppnå och redovisas. Tanken är att all kunskap finns tillgänglig redan från start, och att lärandet sker och redovisas i de handledningar och workshops du håller. Detta sätt att arbeta fungerar bra för onlinekurser.
Metod E: Hållbar kursdesign - casemodellen vecka för vecka
Under hösten 2017 har vi testat en modell där ett fyra månaders utbildningsprogram byggs enligt principen att inga kurser ska ligga över helger. Studenterna får varje måndag ett uppdrag som ska redovisas samma fredag. Det kan vara en delredovisning i en större kurs, eller ett kundcase. Under ett fem-veckors block kan det bli fyra delredovisningar och en slutpresentation. Kursens innehåll packas om till moduler/case som tar en vecka och teorilektioner läggs in som stöd för att kunna lösa uppgiften. Fördelen med att lägga upp ett program på detta sätt är att studenter jobbar stenhårt i veckan men tvingas vara lediga på helgerna och återhämta sig. Det går även att stämma av vecka för vecka om tempot är rätt och öka/minska från en vecka till en annan.
Metod F: Deltagarstyrning
Tester och självskattning av gruppens samlade kunskapsnivå och intresse avgör fokusområdena för kursen.
(jocke T ska fylla på)
Metod G: Bygg kursen på x antal teser
Kursen startar med ett antal teser som deltagarna ska arbeta med och utforska på egen hand eller i grupp. Det finns inget givet rätt eller fel utan deltagarna ska själva hitta fram till en lösning som håller både i teori och i praktiken.
(jocke T ska fylla på)
3, På kollegiesiten finns det redan idag beskrivet hur man kan bygga upp en 3-timmars lektion. Vi ska nu jobba om denna text så att det blir konkretiserat ihop med de olika varianterna som beskrivits ovan.
Det finns många olika sätt att väva in Action Based Learning i lektionerna. Här är några exempel som kan hjälpa dig att bygga en ram för din undervisning eller använd dem som inspiration till ditt eget ramverk.
- Sätt upp riktlinjer för en uppgift som deltagarna utför. Tilldela sedan grupperna både en presentation och en opposition uppgift att genomföra. Att reflektera över andras tankar sätter egna tankar i ny dager och ger möjlighet djupare lärande.
- Beskriv ett case som ni sedan diskuterar tillsammans, t ex: om byte av målgrupp skulle förändra utfallet, ”Finna fem fel” och argumentera kring lösningar, förflytta caset i tid, d.v.s. ändra inte på förutsättningar som målgrupp och syfte men flytta tidsperspektivet fem år framåt eller bakåt i tiden, vad skulle det innebära?
- Arbeta med gruppen kring en konkret uppgift, praktisk eller teoretisk. Ta sedan bort förutsättningar som t. ex. vissa färger, vissa kanaler, hela eller delar av budgeten. Eller avgränsa till att bara vissa metoder är tillåtna som t. ex. enbart text eller enbart symboler. Låt gruppen jobba vidare med de nya förutsättningarna. Presentera och diskutera utfallet.
- Gör en workshop på riktigt. Satsa tid och förberedelser på att skapa ett bra ramverk och tänk igenom vad deltagarna kommer att behöva för att lyckas med uppgiften. Låt sedan gruppen, eller grupperna, jobba mot ett mål utan att du värderar delresultaten på vägen. Se till att summera resultatet innan lektionen eller kursen är slut! Ett exempel kan vara att sätta ihop 10 bärande teser för en lyckad marknadsföringskampanj, göra en prototyp eller skapa innehållet till ett TED-talk.
- Använd hela världen. Gå utanför Berghs för att utforska, lära, analysera och söka svar. Organisera enkundsafari, eller en realtidsstudie om vem som hämtar på dagis mellan 14.00-15.00. Gör ett studiebesök de luxe som inte bara blir en företagspresentation utan där deltagarna kastas rakt in i en brainstorm eller i ett pitchmöte.
- Rör om i rollerna. För dem om studerar vidare som vuxna är det både till nytta och hinder att ta med sig sina yrkesroller och erfarenheter till klassrummet. Använd kraften i olika perspektiv genom att låta yrkesroller komma fram. Laborera genom att låta personer byta yrkesroller under lektionens diskussioner. Du kan dela upp diskussionen i två delar, en första del där specifika yrkesroller läggs åt sidan, därefter kan de kläs på igen för att se om resultatet förändras.
- Arbeta med ett skarpt case som alla kan relatera till. Kanske har du något som ligger på ditt skrivbord, eller som är exponerat i media. Att jobba med dagsaktuella förutsättningar ger udd till undervisningen men kräver en hel del tankearbete från läraren, eftersom att ”facit saknas”.
- En enkel kreativitetsövning är att be alla komma på en reklamidé (eller PR-, designidé) för en given produkt eller tjänst. Skriv upp tre saker som på något sätt ska finnas med i lösningen, t ex snögubbe, stolsben och gorilla. Ge deltagarna ett par minuter att brainstorma kring sina idéer och sedan presentera dem.