Pedagogik

Här förklarar vi den pedagogik som vi framgångsrikt tillämpar på Berghs.

 

Lyssna på medlemmarna i Berghs Pedagogiska Råd som berättar hur de ser på den pedagogik vi tillämpar och hur de tolkar den.

1. Berghs pedagogik

Berghs pedagogik baserar sig på ett antal iterationer av vår pedagogiska plattform som skrevs 2007 och som sedan har utvecklats och anpassats av alla våra lärare och kursansvariga. Den är levande och utvecklas hela tiden, nya verktyg och metoder testas löpande.

1, Action-based learning – lära genom att prova i praktiken, se om det fungerar, lär sig av misstag och gör om igen.

2, Samtalet – dialogen är kärnan i vår pedagogiska modell, både i lärandet och redovisningen samt mellan student till student likväl som student till lärare.

3, Nära verkligheten – vi utbildar för, med hjälp av personer från, kommunikationsbranschen.

4, Mångfald – på Berghs strävar vi efter representation från flera olika synsätt, både i teori och praktik, samt arbeta för en bred representation av perspektiv och personer i kurserna.

5, Andragogik – (vuxenpedagogik) en viktig faktor när vi undervisar vuxna är att de vill veta syftet med vad de ska lära sig och hur det kan appliceras i deras verklighet.

2. Pedagogiska principer

Inkluderande – att låta alla komma till tals i klassrummet och ta hänsyn till allas olika förutsättningar för lärande – till exempel skillnaden för introverta och extroverta deltagare.

Feedback – genom konkret, tydlig och ärlig feedback sker utveckling. Feedforward visar vägen framåt.

Flipped – Ägna lektioner åt handledning, diskussion, och samtal. Föreläsningar läggs upp på webben så att deltagarna kan se föreläsningen innan de träffar läraren och klassen. Det gör kursen mer interaktiv och deltagarna mer aktiva.  

Teachback – det sista steget i inlärningsprocessen är när en deltagare själv får möjligheten att lära ut, då får hen chansen att formulera sin egen version av kunskapen.

Pragmatik – Berghs har ett pragmatiskt förhållningssätt till modeller och teorier. Det som fungerar i verkligheten är bra, det som bara fungerar i klassrummet är mindre bra, d.v.s. funktion före abstraktion.

 

3. Action Based Learning

Som ramverk för skolans pedagogik bekänner vi oss, som många andra, till Action Based Learning. Du har säkert stött på andra begrepp som heter något annat men betyder i princip samma sak. Learning by doing, Action Reflection Learning och Experiential Learning är några av dem. Under senare år har även andra pedagogiska modeller adderat till samma grundtankar t ex Cooperative Learning, Uppdragsbaserat lärande (casemetodik) och inte minst Emotionellt lärande, den senare med inspiration från den senaste hjärnforskningen.

Gemensamt för dem alla är insikten om att lärande sällan springer ur ren teoriinläsning på egen kammare. Andra gemensamma nämnare är behovet av reflektion och aktiva handlingar för att utveckla sin egen kunskap och kompetens. Man kan sammanfatta det som en ”konstruktivistisk kunskapssyn”. I lärosammanhang innebär det att ”eleven” själv skapar sin kunskap genom att tolka och reflektera över sina nya upplevelser. Framförallt genom att tillämpa kunskaper, det är helt enkelt både bättre och roligare att lära sig genom att sätta fakta i sitt sammanhang.

Det finns många olika sätt att väva in Action Based Learning i dina lektioner på Berghs. Här är några exempel som du kan välja att använda direkt som ram för din undervisning eller låta dig inspireras av när du bygger egna lektionsupplägg:

  • Sätt upp riktlinjer för en uppgift. Dela sedan in grupperna så att de både har en presentation och en opposition att genomföra. Att reflektera över andras tankar sätter egna tankar i ny dager och ger möjlighet att lära nytt.
  • Beskriv ett case och därefter kan du tillsammans med deltagarna t ex: förbättra utfallet, byta målgrupp(er) för att se hur det skulle påverka utfallet, ”Finna fem fel” och argumentera kring lösningar eller förflytta caset i tid, d v s använda ingångsvärden som målsättning, målgrupp men flytta tidsperspektivet fem år bakåt respektive framåt i tiden, vad skulle det innebära?
  • Arbeta med gruppen kring en konkret uppgift, praktisk eller teoretisk. Ta sedan bort förutsättningar som t ex vissa färger, vissa kanaler, hela eller delar av budgeten etc. Eller avgränsa till att bara vissa metoder är tillåtna som t ex enbart text eller symboler. Låt gruppen/grupperna jobba vidare med de nya förutsättningarna. Diskutera utfallet.
  • Gör en workshop på riktigt. Satsa tid och förberedelser på att skapa ett bra ramverk och tänk igenom vad deltagarna kommer att behöva för att lyckas med uppgiften. Låt sedan gruppen jobba, eller mindre grupper, mot målet utan att du värderar delresultaten på vägen. Se till att summera resultatet innan lektionen, lektionerna är slut! Ett exempel kan vara att sätta ihop 10 bärande teser för en lyckad marknadsföringskampanj, göra en prototyp eller kanske skapa innehållet till ett TED-talk.
  • Använd hela världen. Gå utanför Berghs för att studera, lära, analysera och söka svar. Organisera ett kundsafari, en realtidsstudie om vem som hämtar på dagis mellan 14.00-15.00 eller gör ett studiebesök de lux som inte bara blir en företagspresentation utan kanske kastar dig och gruppen rakt in i en brainstorm eller ett pitchmöte.
  • Rör om i rollerna. För oss om lär vidare som vuxna är det både till nytta och hinder att vi tar med oss våra yrkesroller och erfarenheter till klassrummet. Använd kraften i olika perspektiv genom att låta yrkesroller komma fram, men laborera också genom att låta personer, eller hela gruppen, byta yrkesroller genom lektionens diskussioner. Du kan också dela upp diskussionen i två delar, en första där specifika yrkesroller läggs helt åt sidan, därefter kan de få kläs på igen för att se om resultatet förändras.
  • Arbeta med ett skarpt case som alla kan relatera till. Kanske har du något som ligger på ditt skrivbord, eller som är exponerat i media. Att jobba med dagsaktuella förutsättningar ger udd till arbetet men kräver en hel del tanke från dig för att kunna summera eftersom att ”facit saknas”.
  • En enkel kreativitetsövning är att be alla komma på en reklamidé (eller PR, design etc.) för en produkt eller tjänst. Skriv sedan ner tre saker som på något sätt ska finnas med i lösningen, t ex snögubbe, stolsben och gorilla. Ge deltagarna ett par minuter att brainstorma kring sin idé och sedan presentera den.

Här hittar du fler exempel på lektionsupplägg och verktyg för att underlätta för dig som lärare. https://www.berghs.se/kollegium/verktyg/

4. Feedback

Hemligheten med att ge bra feedback är framförallt att lämna det egna egot utanför. Vi har alla ett behov av att bli sedda och i feedbackögonblicket är det den du ger återkoppling till som ska få det behovet fyllt. Lika viktigt är att vara medveten om varför man ger feedback och på vad. Genom att vara specifik med vad som är satt under lupp blir samtalet tydligare och risken minskar för missförstånd. En för många förlösande mekanism för att få ett riktigt bra feedbacksamtal är att låta den som får feedback vara med och utvärdera sin egen insats.

Här är några fler råd och tankar kring feedback:

1. Dra upp ett ”kontrakt” kring hur feedback kommer att ges
Genom att direkt sätta upp förutsättningarna för varför och hur feedback kommer att ges, t ex storgrupp v/s individ, muntligt v/s skriftligt, färdigt resultat v/s process etc. får du och kursdeltagarna direkt en viktig pusselbit i utbildningen på plats. Ett kontrakt behöver inte tas ner på papper, det räcker med att ni muntligt är överens om spelreglerna.

2. En tydlig målbild
För att feedbacken ska betyda något måste du våga ha en personlig måttstock: Vad tycker jag är bra? Vad är det man bör kunna i det här skedet av kursen/utbildningen? Om du vill utmana din egen ”sanning” kan du göra det genom att ta in andra personer för att ge feedback tillsammans med dig.

3. Reflektion och insikt
Fokusera din insats på att leda samtalet för att hjälpa den du ger feedback att skapa egna insikter. En viktig uppgift för dig som ger feedback är också att summera och alltid avsluta med en eller flera tankar som leder framåt mot lösningar förbättringar.

4. Motiverad feedback
Fastna inte i svart-vita resonemang om vad som är bra & dåligt. Beskriv och konkretisera istället vad är det som funkar/inte funkar – gärna kopplat till kursens målbild: det vi har lärt oss. Värdera och återkoppla även till processen, inte bara resultatet – en väl genomförd process kan ha landat i ett mindre bra resultat. Det är extra värdefullt för oss som är en skola att lägga lika stort fokus på resan som målet, mottagaren är ju här för att lära.

5. Positiv förstärkning
Utveckling kommer ur positiv förstärkning. Gör därför alltid till en vana att stärka de delar av en insats som har fungerat och blivit bra. Man brukar tala om det ”emotionella bankkontot” som i grova drag innebär att en tuff negativ återkoppling bör balanseras med tre positiva saker.

6. Direkt (om det går)
Vi är alla mer motiverade och mottagliga för feedback ju närmare situationen/prestationen den kommer. Efter ett tag går man vidare och feedbacken så kommer då kan förlora något i betydelse. Så, i den mån det är möjligt, försök koppla på snabba återkopplingstillfällen.

7. Kvittera
När du rundar av en återkoppling, se till att få en kvittens på hur feedbacken har tagits emot och att ni båda är överens om vilka (nya) målsättningar som har satts upp efter feedbacken. Om det finns utrymme, passa gärna på att höra dig för om det är något i själva samtalsformatet som du kan göra bättre nästa gång.

8. Lära av varandra
Om det känns bra, håll gärna öppna återkopplingar där andra kursdeltagare, eller grupper om deltagarna har arbetat gruppvis, får lyssna in på varandras återkoppling. För att lära dig mer om hur du kan arbeta med kollektiv återkoppling, prata med någon av våra lärare på Berghs Bilder eller de kursansvariga på Berghs distansutbildningar som har stor erfarenhet.

5. Pedagogisk plattform

Berghs pedagogiska plattform författades av Staffan Ryberg och Wiliam Easton 2007. Vi tycker den är välskriven, inspirerande och fortfarande aktuellt. Här får du ett smakprov, läs den här i sin helhet!


http://file.berghs.se/mallar/Pedagogisk_plattform_HT07.pdf

6. Funktion före abstraktion

Tillämpat lärande, stort utrymme för reflektion och feedback från både dig som lärare och andra är viktigt för oss på Berghs. Det utesluter inte teorier och modeller, men vi värderar dem pragmatiskt, alltså, efter hur pass väl de fungerar i praktiken. För oss kommer alltid funktion före abstraktion.
Och har du inte ännu hunnit läsa igenom Berghs Pedagogiska plattform (2007) så gör det. Stryk över och addera. Diskutera den med någon annan kursansvarig eller lärare på Berghs. Skicka dina viktigaste förslag på förbättringar till Berghs. Då har du själv precis verkat i linje med en konstruktivistisk kunskapssyn.