Så använder du nudging i undervisningen 

Jag har testat nudging i klassrummet och det fungerade bättre än vad jag hoppats på.

Vad är nudging? 

Begreppet myntades av Richard Thaler och han fick Nobelpriset i ekonomi för sina upptäckter. Från början handlade hans forskning om hur vi kunde fatta bättre ekonomiska beslut som är mer baserade på förnuft än på känsla. Nudging kan även användas för att i en samhällskontext öka villigheten att betala skatt. 

Nudging syftar till att skapa beteendeförändring. Teorin grundar sig i hur vår hjärna fungerar i en värld där vi ständigt ska förhålla oss till den oerhörda mängden av information och beslut vi måste fatta varje dag. Vi har förenklat två system för beslutsfattande: System 1 och System 2. Beskrivningen kommer från Daniel Kahneman (som också fått Nobelpris).

System 1 är emotionellt, snabbt, reaktivt och ofta omedvetet. Det reagerar på risk och fara, men också på att göra enkla beslut snabbt så vi inte belastar system 2.

System 2 är rationellt, reflekterande logiskt och därmed även långsamt. Det kräver vår medvetna uppmärksamhet.

Nudging är en metod som utnyttjar båda systemens funktioner genom att designa processen HUR vi väljer utan att begränsa urvalet för mycket . Det ska göras enkelt och vi ska ges chans att reflektera.

Enligt nudgingteorin ser vi oss alltid som bättre människor när vi tänker långt fram i tiden. Erbjuds vi ett val av mellanmål där vi ska välja vad vi ska äta till nästa vecka väljer vi det nyttiga äpplet framför chokladen, men får du frågan nu,  väljer de flesta chokladen. System 1 väljer det goda NU, system 2 fattar ett nyttigt beslut för framtiden.

För att sammanfatta: nudging gör det lätt att göra rätt. Med hjälp av nudging skulle vi alltså se till att du väljer det nyttigare äpplet nu. 

Hur kan nudging då användas när du håller en kurs? 

Jag använder en nudging metod som kallas WOOP. Den är utvecklad av Dr. Gabriele Oettingen, professor i psyologi vid NYU i USA.  Den finns som gratis app att ladda ner. WOOP är en förkortning av Wish, Outcome, Obstacle och Plan - fyra steg i en process som bygger på nudgingteorin.

Låt mig ge ett exempel och vi börjar från slutet.

Du har precis haft en kurs. Deltagarna är upplyfta och peppade. Men ni ska skiljas och en stor fråga är hur ska de ta kunskapen vidare. Då körde jag en WOOP som i dess enklaste form består av fyra frågor. Deltagarna behöver inte veta något innan, det är bara att köra frågorna en efter en och be dem reflektera (och gärna skriva ner).

Första frågan: Vad skulle du ÖNSKA hända nu i ditt liv/jobb, givet din nya kunskap?

Andra frågan: Vad skulle ett RESULTAT kunna vara (av att din önskan uppfylls)?

Tredje frågan: Vad har du för INRE HINDER för att uppnå resultaten (och därmed önskan)?

Fjärde frågan: Hur skulle en PLAN se ut?

Den här reflektionen lyfter hur kunskapen ska användas framåt. Ju mer konkret steg 4 är - desto bättre vet du att kunskaperna kommer att användas.

Jag provade även WOOP i mitten av en kurs. Studenterna på heltidsprogrammen har i mitten av februari en hel dag då de har speeddating med arbetsgivare från byråer och marknadsavdelningar på företag. De hade gått en kurs i två dagar för att förbereda sig. Då körde jag WOOP i appen men tillsammans i rummet. Syftet var att använda nudging för att hjälpa dem innan en ofta stressande upplevelse, som att ha jobbintervjuer. Jag bad alla ladda ner appen och vi tog gemensamt fråga för fråga och delade svaren med varandra. Det blev en ärlig och bra reflektion och jag fick bra feedback på övningen efteråt.

Det finns säkert fler sätt att använda nudging i undervisningen, varför inte kombinera WOOP med det personliga läromålet? 

Prova gärna och hör av er om ni tycker att det fungerar.