Dagens viktigaste kopp – en kärlekshandling som kan rädda liv

Under alla hjärtans dag lanserar Berghs-studenter en idé som tar begreppet kärlek bortom rosor och choklad. Med kampanjen “Dagens viktigaste kopp” vill de uppmärksamma organdonation – och uppmana fler att “återvinna sin kropp”. För om vi kan återvinna nästan allt, varför skulle vi inte kunna återvinna liv?
Explore Sustainability är ett återkommande projekt där våra studenter utmanar både sig själva och några av Sveriges mest välkända varumärken. I år med en tydlig brief: Business Unusual. Uppdraget handlar om att tänka bortom det förväntade och låta etablerade företag ta ansvar på nya sätt – genom oväntade lösningar på stora samhällsutmaningar.
Studenterna har arbetat med allt från infrastruktur, folkhälsa och social ojämlikhet till energi och säkerhet, i kombination med varumärken som inte självklart hör hemma i just de sammanhangen. Resultatet? Idéer som syftar till att skapa värde för människor, samhälle och varumärke – samtidigt.
Ett av casen som presenterades tog avstamp i vikten av att donera organ och att uppmärksamma fler på möjligheten att ansluta sig till donationsregistret – genom idén om att ”återvinna sin kropp”.
Vi ställde lite frågor till studenterna bakom projektet:
Ni kallar kampanjen för “Dagens viktigaste kopp” – vad betyder det för er?
För oss handlar “Dagens viktigaste kopp” om att något så vardagligt som att en kaffekopp kan bli en möjlighet att fatta ett livsviktigt beslut. Vi ville visa att stora, komplicerade samhällsfrågor inte alltid kräver enorma gester eller insatser, ibland räcker det med rätt budskap i rätt ögonblick.
Hur tänkte ni när ni valde att aktivera kampanjen under Valentine-perioden?
Alla hjärtans dag är ju en tid då människor reflekterar över kärlek och omtanke. Genom att aktivera kampanjen under den perioden kunde vi koppla organdonation till en kärleksfull handling, att ge någon annan möjlighet till liv.
Hur landade ni i formuleringen “återvinn din kropp”?
Vi började med att fundera på vad som känns självklart och återkommande i svenskarnas vardag. Två tydliga exempel var kaffe och återvinning, två saker som nästan sker automatiskt, utan större eftertanke. Samtidigt tittade vi på tidigare donationskampanjer och såg att de ofta var starkt känslodrivna och fokuserade på ämnets tyngd, vilket ibland gjorde att människor reagerade genom att titta bort snarare än att agera.
Insikten blev därför att flytta fokus från det tunga till det vardagliga och göra beslutet att registrera sig till organdonation lika enkelt och naturligt som andra små val man redan gör varje dag. Genom att utgå från att återvinning redan är en självklar del av svenskars vardag kunde vi använda samma språk och logik för att göra organdonation mindre abstrakt och mer relaterbar. Formuleringen “Återvinn din kropp” placerar därmed beslutet i ett sammanhang svenskar redan förstår, och sänker därmed tröskeln mellan vilja och handling.
Vad vill ni att människor ska känna eller göra när de ser budskapet?
Att beslutet är enkelt, naturligt och möjligt att ta direkt. Framförallt vill vi minska avståndet mellan intention och handling, många vill redan donera, men de behöver ett tydligt och odramatiskt tillfälle i vardagen att faktiskt registrera sig hos Socialstyrelsen.
Vad symboliserar formspråket och färgvalen?
Det är medvetet enkelt och varmt för att spegla kampanjens ton – lätt, mänsklig och nära vardagen. Precis som formuleringen “Återvinn din k(r)opp” kopplar samman cirkulärt tänkande med kroppen på ett lekfullt sätt, är färgerna mjuka och inbjudande för att skapa en känsla av lättsamhet snarare än något avskräckande eller tungt som verkliga organ ju är. Målet är att budskapet ska kännas intuitivt och naturligt.
Hur balanserade ni det livsviktiga budskapet med en form som fungerar i en vardagsmiljö som café eller tåg?
Vi lät kaffekoppen bära budskapet eftersom kaffe är en av svenskarnas mest älskade vardagsritualer, en stund där man når många medan de pausar. På så sätt såg vi hur ett viktigt beslut kan presenteras i ett vardagligt ögonblick, utan att störa eller ta över situationen men ändå väcka eftertanke.
Hur ser ni att ett varumärke som SJ kan spela en roll i en fråga som organdonation?
SJ möter ju hundratusentals människor varje dag i ett mentalt tillstånd där de faktiskt har tid att tänka efter, vilket också blev tydligt i researcharbetet. Under resan pausar och vilar många, vilket gör tiden ombord till ett värdefullt ögonblick som kan användas till reflektion. Det kan göra tågresan mellan svenska städer till ett unikt tillfälle att omvandla eftertanke till handling.
Därför befinner sig SJ i en särskilt stark position att bidra till att minska gapet mellan intention och handling, inte genom att tala om för människor vad de ska göra, utan genom att skapa rätt förutsättningar för att de själva ska kunna ta beslutet. Med sin stora räckvidd tror vi att SJ och andra liknande varumärken har en bra chans att kunna bidra till verklig samhällsnytta.
Vad skulle vara ett drömscenario för den här idén?
Att idén bidrar till att fler faktiskt registrerar sig i donationsregistret hos Socialstyrelsen, eftersom det inte räcker att vi “bara” börjar prata om frågan. Om en enkel, vardaglig touchpoint som en kaffekopp kan minska gapet mellan vilja och handling, och i förlängningen hjälpa till att rädda liv, då tycker vi att idén har uppnått sitt syfte.
Studenter bakom projektet:
Gudrun Jonsdottir, Elias Norell, Tora Eidmann, Milla Nordlund, Natalie Derehall, Andrea Broberg, Hannes Shen-Lewander, Amanda Sandorov.

Ta del av resterande 23 innovativa hållbarhetsidéer här.
Relaterade artiklar

Berghs studenter utforskar framtidens hållbara kommunikation
Vem hade för två månader sedan kunnat förutspå att världens rikaste man, frontfiguren för både SpaceX och Tesla, skulle göra en “romersk hälsning” under installationen av USA:s fyrtiosjunde president?

166 studenter tacklar hållbarhetsmålen för 24 företag utan vetskap
Varje år i december läser alla förstaårsstudenter på Berghs den gemensamma kursen Explore Sustainability.

Hållbarhetskommunikation som funkar – från fakta till handling
Problemet är i regel inte hållbarhetsarbetet i sig – utan hur vi kommunicerar det. Helena Björklund och Olof Gränström hjälper oss att förstå mer.