Artiklar

Denna artikel är lite äldre! Här hittar du vårt aktuella kursutbud.

Så jobbar Berghs med kreativitet & idégenerering

På Berghs tror vi inte på det kreativa geniet. Vi tror att alla är kreativa. Du också. Det bästa sättet att få igång ett kreativt klimat är att tillägna tid för reflektion, att uppmuntra personer och bekräfta idéer. Det gör man genom metoder och genom tydlighet.

På Berghs använder vi oss av idégenereringsmodeller som spelregler för hur du bör tänka. Att komma igång med att spotta ut idéer utan begränsningar är enormt svårt. Dessa modeller hjälper hjärnan att tänka på ett visst sätt, vilket i sin tur kan frigöra kreativiteten. Nedan förklarar vi några av dessa modeller.

1. Edgecrafting

Bra för: Att komma på utmanande idéer.

Hur: Dra en extrem idé till sin absoluta spets. Till exempel: kan du göra en tjänst så pass billig att användaren till och med får betalt?

Syfte: Att få fram unika aspekter av ett erbjudande. Det är ett bra sätt att differentiera sig och bli en tydlig avsändare på en konkurrensutsatt marknad. I stället för att traggla dig igenom små förbättringar i ditt erbjudande, kan edecrafting hjälpa dig att hitta det anmärkningsvärda i det. Läs mer om metoden här.

2. Backtracking

Bra för: Att komma på idéer för komplexa uppgifter som till exempel plattformar och tjänster.

Hur: Börja med att måla upp den perfekta lösningen. När ni är klara med projektet, vad har ni skapat då? När ni kommit fram till det så döper ni lösningen. Ett namn är superviktigt för att börja ge en identitet till vad ni skapat.
När det är klart så backtrackar ni - vad behöver komma på pats för att uppnå den perfekta lösningen?

Syfte: Ibland kan det vara svårt att börja från början, med det tomma pappret. Men om man lurar hjärnan att tänka i utopier så kommer den logiska delen kopplas på efteråt och börja lösa vägen framåt.

3. Drama Queen

Bra för: Att komma på idéer till kampanjer.

Hur: Skriv ner 10+ känslor på individuella papperslappar. Lotta ut en lapp och utgå från bara den känslan när ni jobbar i 10 minuter. Sen väljer ni en annan känsla och så vidare.

Syfte: I slutet kommer ni ha massor av idéer, bra som dåliga och mer eller mindre relevanta. Vad övningen gör är att tvinga er att tänka innanför boxen, av en specifik känsla, och när ni är klara så kommer ni kunna associera mycket friare än innan. Plus att ni kan ha hittat något i en oväntad känsla som kan ge idén en oväntad storyline.

4. 10 under 10

Bra för: Kvantitet av idéer.

Hur: Alla i teamet får en bunt post-it lappar. Sätt klockan på 10 minuter och jobba individuellt med att komma på så många idéer som möjligt. Detta sker under tystnad så att alla tvingas jobba på egen hand.
Efter 10 minuter delar alla med sig av sina idéer. Dåliga som bra. Här ska samtalet sättas igång och alla i teamet hjälper till att bygga på varandras idéer.

Syfte: Att komma bort från brainstorming där alla sitter och delar idéer öppet från början. Det brukar ha en kontraproduktiv effekt då man, av oro för att bli dömd, inte delar sina dåliga idéer som faktisk kan vara fröet till riktiga pärlor.

5. Dubbeldiamanten

Bra för: Att komma på eller utveckla idéer för produkter och tjänster.

Hur: Modellen illustreras av en dubbeldiamant då den delas in i fyra olika faser som handlar om att öppna upp och smalna av. Dessa faser delas in i: Upptäcka, Definiera, Utveckla och Leverera. I den "öppna" delen av diamanten presenterar möjligheterna sig och de ska sedan i sin tur definieras i den "smala" delen av diamanten.

Syfte: Syftet med den här metoden är att både öppna upp för idégenerering men också ge styrning och ramar för att kunna använda och realisera idéerna, att ta de vidare och utveckla dem. Du kan läsa mer detaljerat om metoden här.

Christopher Waldekrantz, Creative Director på Berghs, om kreativitet:

"Kreativitet är, till skillnad från den allmänna uppfattningen, ingenting speciellt. Det är nyckeln till att lösa problem, kärnan i innovation och grunden till geniförklaringar. Men det är inget speciellt. Alla tänkande människor är kreativa. Att vi delar upp folk i kreativa och icke-kreativa är ett av de största hoten mot kreativiteten själv. Om man anser att det finns de som kan, och de som inte kan, så blir det riskabelt att utge sig för att vara en av de som kan, om man inte skulle lyckas. Hur ska man göra då? Lösgör den kreativa förmågan i hela organisationen! Det är ett arbete som tar tid men ger stor utdelning.

 

På Berghs ägnar vi oss åt kommersiell kreativitet. Det vill säga att vi har ramar för våra idéer och de syftar till att lösa ett specifikt problem med en specifik målgrupp i åtanke. Idéen ska i längden främja försäljning, större förståelse, eller bygga relationer. På så sätt skiljer sig kommersiell kreativitet sig från konstnärlig kreativitet, där syftet är annorlunda. Bästa verktyget man kan ha när man jobbar med kommersiell kreativitet är att en tydlig strategi som anger förutsättningarna och som har kärnfulla insikter. På så sätt vet vi att det kreativa arbetet grundar sig i en sanning som resonerar med målgruppen. Ju starkare strategi man har, desto mer kan man jobba med kreativiteten."