Därför behövs framtidens samhällskommunikatörer mer än någonsin

Hur har kraven på kommunikatörer förändrats de senaste åren, i takt med ett allt mer komplext omvärldsläge?

Som ett paraply för det som blivit viktigare i rollen i dag är omvärldsförståelse och en genuin nyfikenhet på nyheter i flera dimensioner, från traditionell media till sociala kanaler. I grunden handlar det om att förstå de krafter och synergier som påverkar både allmänheten, bolag och deras kunder, och att kunna positionera dessa i den kontexten eller avråda från att ta position. Utan den nyfikenheten och allmänbildningen blir det svårt att lyckas. Ett enkelt tips är att slå på tävlingshjärnan, göra DN:s nutidskryss varje vecka och sikta på en hög poäng. Det ger en bra grund.

Varför anser du att programmet Samhälls­kommunikatör är en relevant utbildning?

I dagens ständigt föränderliga medielandskap med desinformation, brus och där information kommer från alla möjliga håll, behövs den här utbildningen mer än någonsin. Vi lever i en tid där information inte bara ska nå ut, utan också måste bli rätt. När frågor blir komplexa och känsloladdade ökar risken för missförstånd, ryktesspridning och i vissa fall ren desinformation. Det blev särskilt tydligt i samband med att Socialtjänsten (och i viss mån Sverige som system) blev föremål för en omfattande desinformationskampanj. Vi såg hur falska påståenden, bland annat om att socialtjänsten “kidnappar” barn, fick spridning. När sådana narrativ får fäste riskerar de att underminera förtroendet för viktiga samhällsinstitutioner.

I den typen av situationer blir samhällskommunikatörer avgörande. De kan bryta ner komplex information, bemöta felaktigheter och säkerställa att människor får korrekt och begriplig information, oavsett vad man har för bakgrund. I grunden handlar det om att skydda tilliten i samhället. Och där spelar samhällskommunikatörer en central roll.

Hur ser arbetsmarknaden ut för samhällskommunikatörer?

Jag hoppas att efterfrågan på den här kompetensen är stark och växande. I ett samhälle med ett snabbt informationsflöde behövs kommunikatörer som kan bygga förtroende och göra svåra frågor lätta att förstå. Behovet är särskilt stort inom offentlig sektor och samhällsbärande verksamheter, men jag ser även att det växer inom näringslivet i takt med att fler och fler bolag tar en aktiv roll i samhällsfrågor.

Hur ser framtida yrkesroller ut inom detta område?

Vi tror att det här hantverket kommer att behövas allt mer i ett instabilt världsläge, där en enda tweet snabbt kan vända upp och ner på det mesta. Som jag nämnt tidigare söker många kunder en partner som kan förena förståelse för politik, opinion och policy med stark kommunikativ genomförandekraft.

Du har ju själv kombinerat universitetsstudier med en utbildning på berghs. hur tror du att programmet samhälls­kommunikatör skulle kunna komplettera studier inom t.ex. statsvetenskap elelr journalistik?

I dag räcker det sällan att vara stark inom bara kommunikation eller exempelvis statsvetenskap. De mest relevanta rollerna kräver att du förstår hur allt hänger ihop i praktiken. Kombinationen av akademi och programmet Samhälls­kommunikatör ger hands-on erfarenhet och en djupare och bredare kompetens i hur samhällsfrågor omsätts till kommunikation som får genomslag i praktiken. Det är just i den korsningen som du blir riktigt relevant på arbetsmarknaden.

Hur kan en utbildning som samhälls­kommunikatör bidra till att stärka förtroendet mellan myndigheter, företag och allmänheten?

Förtroende bygger i grunden på att människor förstår vad som händer, varför beslut fattas och hur det påverkar dem. När det brister uppstår snabbt utrymme för missförstånd och desinformation. En utbildning som denna kan bidra genom att utbilda personer som kan översätta komplexa frågor till tydlig och lättillgänglig kommunikation. Det minskar risken för felaktiga narrativ och stärker förutsättningarna för tillit mellan myndigheter, företag och allmänhet. Ett starkt exempel på samhällskommunikation är Folkhälsomyndigheten under covid-19-pandemin, som genom regelbundna pressträffar utgjorde navet för Sverige under en tid som är svår att glömma.

Vilka råd skulle du ge till den som vill arbeta med samhällskommunikation framöver?

Jag är allt för bra på att vara långrandig, så jag fattar mig kort, jag tycker bara en sak: kör! Har du någon gång haft en fördom om att samhällskommunikation är lite tråkigt och dammigt kan jag lova att det är precis tvärtom. Att göra något syftesdrivet för att förändra i rätt riktning skapar en extra låga som är svår att bli av med.