Den kreativa roboten – spaning från Almedalen

I Almedalen besökte Berghs Tor Löwkrantz Waxin ett seminarium som berörde AI ur ett samhälls- och näringslivsperspektiv. Här delar Tor med sig av sina tankar kring vad AI kan innebära för den kreativa näringen och samhället i stort och frågar sig: hur det är möjligt att den mest dramatiska teknikutvecklingen runt hörnet fortfarande är nästintill helt frånvarande i det politiska samtalet och i skolor?

Det brukar sägas att de arbeten som kan automatiseras kommer att automatiseras. Om en robot eller artificiell intelligens (AI) kan utföra något istället för en människa så är det bättre rent ekonomiskt och förmodligen även moraliskt. En dator kan exempelvis arbeta dygnet runt vilket är orimligt att kräva av en människa, och en självkörande bil kommer troligen att vara betydligt säkrare i trafiken än en stressad, trött, nakenapa som behöver hantera rödljus, fotgängare och skrikande barn i baksätet.

Under politikerveckan i Almedalen arrangerade bland andra Jung Relations seminariet “AI – How I learned to stop worrying and love the machine” som berörde AI ur ett samhälls- och näringslivsperspektiv. I panelen som leddes av Christina Öhman (Director of Business Development, Rise) deltog ICAs vd Anders Svensson, Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen, Fredrik Heintz, Ordförande, The Swedish AI Society (SAIS) och Rosaline Marbinah, Vice ordförande för LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.

Samtalets utgångspunkt var de förväntningar på produktivitet och konsekvenser för arbetsmarknad som AI kan innebära. Exempelvis förväntas förarlösa lastbilar om bara några år, maskinskrivna (i bokstavlig bemärkelse) romaner om drygt 25 år och AI-kirurger bara några år därpå.

Kanske den viktigaste frågan lyftes av Rosaline Marbinah som påpekade ett stort kunskapsglapp hos både befolkning och politiker i relation till utvecklingens hastighet och konsekvenser. Den förmodligen mest dramatiska teknikutvecklingen står bara runt hörnet och är helt frånvarande i det politiska samtalet och i skolor.

Med risk för att blotta min egen okunskap följer här några egna funderingar i korthet om vad AI kan innebära för den kreativa näringen och samhället i stort.

Robotar kan aldrig ersätta den mänskliga faktorn – eller?

En vanlig åsikt verkar vara att uppgifter som kräver en mänsklig faktor inte kan ersättas av AI. Vad det betyder är dock oklart. Invändningen mot den artificiella intelligensens hot mot kommunikatörer är att den mänskliga faktorn är nödvändig för att skapa något som upplevs meningsfullt. Resonemanget kräver då att man lyckas definiera begrepp som “mening” och “mänsklig faktor” vilket svårligen låter sig göras. Bortsett från det verkar argumentet gå ut på att en dator inte kan vara kreativ på samma sätt som en människa. Det är nog sant, men det talar inte nödvändigtvis för den mänskliga kreativiteten.

Vi vet redan att materia kan ha det som kallas ”general intelligence” – förmågan att lära sig nya koncept och applicera dem i okända sammanhang – eftersom klumpen innanför våra skallben har lyckats med det. Det finns ingen anledning att tro att en avancerad dator inte kan göra detsamma.’

En vetenskaplig definition av kreativitet skulle nog bli så pass smal att den blir oanvändbar för nästan vilket sammanhang som helst. Men vad vi menar med kreativitet i den vardagliga bemärkelsen är klart. Vi kombinerar gammal kunskap med ny och försöker sätta det hela i sammanhang som går att relatera till på något vis. Vad är det som säger, rent principiellt, att en möjlig superintelligent AI inte skulle klara det? Föreställ dig en maskin som har tillgång till all forskning om kommunikation, konst, ekonomi, neurovetenskap och filosofi. Den lär sig exponentiellt på egen hand, glömmer aldrig och tänker snabbare än vilken mänsklig varelse som helst.

Förståelse och anpassning akut

Ur ett samhällsperspektiv är det lätt att föreställa sig hur hela yrkesgrupper kan slås ut. När exempelvis transportindustrin snart får tillgång till förarlösa bilar har dessa företag två val: bejaka AI-förare eller konkurreras ut av de företag som gör det. Föreställ dig sedan att bransch efter bransch utmanas på samma sätt. Då är det också lätt att föreställa sig hur politiska demagoger kommer att agera, med falska löften om att med protektionism och stängda gränser behålla den gamla industrin intakt.

Förståelse för och anpassning till artificiell intelligens är alltså akut, både i vår lilla vardag och på ett storpolitiskt plan. Vi har redan häpnat över digitaliseringens kraft och vi kommer att häpna igen.

För den som är intresserad av AI finns massor av spännande läsning och lyssning. Börja här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Artificiell_intelligens

https://www.youtube.com/watch?v=8nt3edWLgIg

http://www.adlibris.com/se/bok/superintelligence-9780199678112?gclid=CLuquouQ8tQCFQiBsgodxVYN_Q

http://www.sais.se/

/Tor Löwkrantz Waxin, programansvarig för Strategisk kommunikation & Public Relations

Berghs redaktion

Den här artikeln är producerad av Berghs redaktion. Berghs redaktion består av medarbetare på Berghs kommunikationsavdelning, Berghs Communications, samt gästskribenter, lärare och studenter. This content is produced by Berghs.