Så ska Försvarsmakten bli bäst i Sverige på inkludering

Försvarsmakten arbetar ständigt med sitt värdegrundsarbete; att försvara Sveriges värden, men också att vara en modern, jämställd och inkluderande organisation. Avdelningen Relation och Kommunikation utbildades i den skräddarsydda utbildningen Inkluderande kommunikation och mångfaldsperspektiv på Berghs.

Mångfald och jämlikhet handlar ytterst om att se och respektera varje individ, men också om att skapa en mer inkluderande kultur inom Försvaret. Det ökar förmågan till anpassning – vilket krävs för att stå stark i den snabbföränderliga värld vi lever i.

Förra året fick Försvarsmakten tillsammans med Volt priset för ”bästa inkluderande kommunikation” i 100-fattaren – ett specialpris framtaget av en grupp studenter från Berghs. Kategorin uppmärksammar ansvarsfull och inkluderande kommunikation. Motiveringen för priset lyder:

”När en av landets största aktörer går i bräschen och utmanar sin välcementerade, traditionella kultur kan strukturer och normer förändras – på riktigt. Med stor tydlighet, kreativitet och mod möjliggörs ett helt nytt och inkluderande samhälle, med påverkan även utanför landets gränser”.

Men flera exempel på situationer i avdelningens verksamhet där inkluderings- och mångfaldsperspektivet hade visat sig vara särskilt utmanande att hantera, vilket innebar att repetition och fördjupning inom området behövdes. Vi träffade Anna Swahn, chef för avdelningen Relation och Kommunikation på Försvarsmakten, som berättar om upplevelsen och resultatet från utbildningen.

Varför valde ni en skräddarsydd utbildning från Berghs?
– Vi valde att tillgå nätverket som Berghs har inom kommunikation. Vi ville åt fler perspektiv, träffa fler människor och föreläsare. Eftersom jag själv gått en utbildning på Berghs innan och anser att det är en hög nivå var det ett lättare val.

Vad är det viktigaste ni tar mer er från utbildningen?
– Ganska mycket. Dels att man faktiskt behöver utbildas tillsammans, vilket betyder att alla är med på tåget för en gemensam förändring, därför är det viktigt att vi alla har samma grundtänk och vill uppnå samma mål. Jag har länge brunnit för inkluderande kommunikation och trodde jag hade koll på det mesta, men det finns mycket att lära. Det var tre fantastiska dagar där vi fick lärdomar om perspektivtänk, normens öga och begrepp som inkluderande kommunikation känns nu självklart att prata om.

Har ni märkt några effekter/synergier förutom ökad kunskap, i så fall vad?
– Vi har påbörjat arbetet med vår kommunikationsplan, vi pratar mer naturligt om jämställdhet och jämlikhet, och det känns naturligt för alla. Vi har börjat se leveranser och effekter och vi använder en annan begreppsflora nu, något som andra utanför avdelningen också börjat anamma. Tidigare har vi pratat om jämställdhet främst kopplat till att attrahera fler kvinnor. Men just att kommunikationen ska vara inkluderande är ett område vi inte pratat om tidigare, det är först nu vi ordentligt tittar på det för att förändra på riktigt. Vi jobbar även på att ta fram en intern utbildning nu när vi träffar andra Försvarsmakten-anställda. Det är en stor organisation att nå ut i, men vi jobbar på det.

Vad skulle du säga krävs av en organisation för att genomföra ett sånt här upplägg?

– Det behöver vara en grupp som mår bra med varandra. Annars riskerar man att fokusera på annat. Då kan en investering som denna vara kränkande, man vill att alla som är med är det frivilligt.

Har du några fler tips till andra organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare?
– Den som beställt kursen bör också följa upp och kravställa efter utbildningen slut. Det är viktigt att agera och driva rörelsen framåt för att åstadkomma förändring.