– Jag heter Sara Nordling och arbetar sedan tio år tillbaka som kommunikatör på ledningskontoret i Västerviks kommun. Att jag hamnade i offentlig sektor var faktiskt lite av en slump. Tanken var egentligen att fortsätta bo och jobba i Stockholm, gärna på byrå inom mat- och dryckesbranschen. Men så kom en bebis, och flytten till min mans hemstad Västervik blev självklar. Ett jobb som kommunikatör i kommunen dök upp och på den vägen är det. Idag är jag väldigt glad att det blev så, eftersom uppdraget, samhällsfrågorna och utmaningarna inom offentlig sektor är både komplexa och otroligt spännande.
Under våren 2026 gick du kursen Place Branding. Vad var det som fick dig att söka just denna kurs?
– Place Branding är ett område som har blivit en allt större del av mitt arbete, och jag behövde fylla på med både kunskap och verktyg. Jag blev tipsad om kursen på Berghs och tyckte att innehållet kändes väldigt relevant direkt.
Vad har du fått med dig från kursen?
– Massor! Både inspiration, energi och konkreta verktyg. Men framför allt en ännu starkare förståelse för hur viktigt det är att bygga platsutveckling på en stabil och långsiktig grund. För mig som arbetar i en kommun blev det extra tydligt hur avgörande förankringen är. Att det finns politiska beslut bakom arbetet och en samsyn över partigränserna för att skapa något hållbart över tid.
Hur var läraren?
– Michael Persson Gripkow var helt fantastisk. Kombinationen av värme, trygghet, enorm kunskap och ett väldigt inspirerande sätt att lära ut gjorde att jag satt helt trollbunden under kursdagarna. Det jag imponerades mest av var hans lyhördhet, hur han hela tiden fångade upp våra behov och anpassade innehållet för att göra det så relevant som möjligt för oss. Han skapade också en väldigt trygg och generös stämning i gruppen. Jag brukar annars kunna bli lite rastlös under längre kurser och konferenser, men här blev det faktiskt aldrig tråkigt. Snarare tvärtom, vi ville nog allihop att kursen skulle fortsätta lite till.
Vad tycker du var roligast eller mest lärorikt på utbildningen?
– Jag uppskattade verkligen kombinationen av teori och praktik. Vi fick både en tydlig grund att stå på och samtidigt möta inspirerande människor som arbetar med platsutveckling i verkligheten, på olika sätt och i olika roller. Dessutom fanns det gott om tid för samtal och diskussioner mellan deltagarna, vilket gjorde att jag lärde mig mycket av de andras erfarenheter också.
Hur har du fått användning av det du lärde dig?
– Jag kunde använda delar av kursen direkt när jag kom tillbaka till jobbet, bland annat modeller och arbetssätt vi gått igenom. Men kanske framför allt gav kursen mig ett större mod och självförtroende i frågor som rör platsmarknadsföring och platsutveckling.
Apropå Place Branding, vad får jag inte missa om jag besöker Västervik?
– Du får inte missa att packa med dig ett par riktigt sköna skor och ge dig ut till dom läckra ARKNAT-vindskydden runt Västervik. Att gå genom skogen eller längs havet och sedan slå sig ner i ett arkitektritat vindskydd med utsikt över skärgården är svårslaget. Ta med en kaffe eller badkläder och gör en riktig utflykt av det. För mig är det just kombinationen av stadens puls och närheten till naturen som gör Västervik så speciellt, att du ena stunden kan sitta på en uteservering i stan och nästa stå på en klippa ute vid havet.
Här är ett av ARKNAT-skydden i Västervik.
Slutligen, vad skulle du säga till någon som också funderar på att gå denna kurs?
– Kör! Jag var faktiskt lite nervös innan kursstart eftersom det alltid varit lite av en dröm för mig att plugga på Berghs. Jag hann nog också tänka att jag kanske var “för ocool” för att passa in där. Men den känslan försvann direkt när kursen började. Det blev snabbt en väldigt varm, prestigelös och inspirerande miljö.
Hej Nicole! Kan du berätta lite om dig själv och vad som fick dig att söka till Berghs kandidatprogram från början?
Berghs var min drömskola. Jag jobbade med min ansökan till Berghs Bachelor ända in i sista minuten före deadline, det kändes verkligen som att det här var allt eller inget. Att flytta utomlands hade alltid varit en dröm. Jag ville uppleva en annan designkultur än den skandinaviska jag vuxit upp i, men lika mycket handlade det om kulturutbyte, att utvecklas, utmana mig själv och se vem man kan bli utanför de förväntningar som finns hemma.
Jag hade redan diplom från andra utbildningar, men jag ville ha en full kandidatexamen på mitt CV. Berghs och senare Ravensbourne har starka renommén inom branschen, och att ha skolor som människor känner igen och har förtroende för öppnar faktiskt dörrar. Dessutom gjorde det svenska systemet själva ansökningsprocessen mycket smidigare.
Vad arbetar du med idag, vad innebär det och vad tycker du mest om?
Idag jobbar jag inom reklam som Art Director och producent. Det ligger helt i linje med min passion för film och att konceptutveckla idéer som sticker ut.
Det jag tycker mest om är utmaningen i att skapa känslor i ett kort format. Man har bara några sekunder på sig att väcka något hos någon. Tanken att man faktiskt kan förbättra någons vardag genom att sälja en produkt eller tjänst på rätt sätt, genom stark varumärkesberättelse, fascinerar mig fortfarande. Jag vill ta den här drivkraften vidare, skapa mer gerillamarknadsföring, hitta min väg in i ledarskap och jobba med ännu fler inspirerande människor.
Hur skulle du beskriva din termin på Berghs – vad tog du med dig mest och vad var bäst?
Jag gick på Berghs under pandemin, vilket innebar att vi inte kunde vara på skolan. Istället arbetade hela klassen i princip dygnet runt från ett hotell i närheten. Det var intensivt, blod, svett, tårar och mycket skratt och det skapade band som jag fortfarande bär med mig idag.
Jag älskade tempot i utbildningen. Lärarna var otroligt kunniga och pushade oss med en ganska tuff men effektiv, approach. Jag utvecklade mina färdigheter väldigt snabbt, och att se resultat så fort var otroligt motiverande. Det kändes som att jag äntligen var i rörelse som starten på mitt nya liv.
Hur hjälpte din tid på Berghs dig att förbereda dig för studier utomlands?
När vi kom till Ravensbourne fick vi höra att studenter från Berghs stack ut, särskilt när det gällde retorik, presentationsförmåga och design thinking. Den grunden har stannat kvar hos mig och är något jag fortfarande använder och uppskattar.
Berghs lärde mig struktur, teamwork och hur man tänker klart under press som gjorde övergången till studier utomlands mycket smidigare.
Varför valde du Ravensbourne och London som destination?
Vid den tiden var Australien och USA helt nedstängda på grund av Covid, så mina alternativ var begränsade. Men helt ärligt var London det mest självklara valet. Det är ett globalt kreativt nav och en stark plats att bygga ett europeiskt nätverk.
Att välja London visade sig vara ett av de bästa besluten jag tagit. De här fem åren gav mig mer än jag hade kunnat hoppas på och formade både mig och min karriär i grunden även om det innebar regnjacka istället för strandliv.
Hur var övergången från Berghs till Ravensbourne – när det gäller studiemiljö, kultur eller tempo?
Tempot blev betydligt lugnare på Ravensbourne. Berghs var som en intensiv crash course i högt tempo, medan Ravensbourne mer liknade en traditionell universitetsutbildning över tre år.
På Berghs var allt tydligt strukturerat med fasta deadlines. På Ravensbourne blev det mer “du får ut det du själv lägger in”. Det passade oss svenskar ganska bra för vi hade redan disciplinen och strukturen, jag såg bara till att ta vara på varje möjlighet, föreläsning och branschevent.
Vilken utbildning går du, och vilka delar av programmet har inspirerat dig mest?
Jag tog examen som hedersstudent med en Bachelor of Arts i Advertising and Brand Design. Jag valde en bred utbildning snarare än en nischad, och det känns fortfarande som rätt beslut.
Programmet hade starka kopplingar till branschen och tillgång till bra resurser. Varje projekt gav stor frihet i hur man ville lösa det genom film, branding, 3D, grafisk design eller copywriting. Jag drogs mot film, art direction, regi och produktion, samtidigt som jag samarbetade tätt med designers och andra specialister.
Det speglade verkligen livet på en byrå där alla fokuserar på det de är bäst på, och resultatet blir starkare tillsammans.
Hur är det att bo och studera i London – har du några favoritområden, caféer eller rutiner?
London är stort och väldigt varierat. Jag har bott i många områden, men Islington och Hackney var mina favoriter. Hackney har fortfarande en speciell plats i hjärtat. Jag köpte en kajak för att kunna vara på vattnet, hängde mycket i parker och valde lokala caféer framför stora kedjor. Jag har alltid föredragit känslan av en “stad i staden” att ha sina ställen där folk känner igen en gör enorm skillnad för att känna sig hemma.
Hur påverkade Londons kreativa scen dig?
På alla tänkbara sätt. Oavsett vad ditt hjärta klappar för så finns det i London. Staden stannar aldrig upp, mat dygnet runt, livemusik överallt, konstant rörelse.
London gav mig fem år av upplevelser jag aldrig hade kunnat förutse. Jag har råkat snubbla in på spelningar med Rolling Stones, stått i VIP-sektionen på en Stevie Wonder-konsert i Hyde Park, bott i ett hus med gym och takpool, hoppat fallskärm i Cambridge och varit på Atlantic Records 75-årsjubileum tillsammans med Ed Sheeran och bott med människor som blev vänner för livet.
upplevde du några kulturella överraskningar eller lärdomar när du flyttade utomlands?
Jag trodde att London skulle kännas kulturellt nära Stockholm, jag hade helt fel. Artigheten, självförtroendet, hur människor umgås, till och med maten och levnadsstandarden skiljde sig mycket.
London är en mix av människor från hela världen, och just det kulturutbytet har varit det bästa. Det är en social stad där man pratar med alla, i taxi, folk på tunnelbanan, främlingar på klubbar. Alla bär på en historia, och det är det som gör staden levande.
Vad har du lärt dig om dig själv genom den här erfarenheten?
Jag har insett hur stort livet kan vara. Jag gick från att öppna Photoshop för första gången till att vinna kreativa tävlingar som Creative Conscience och Cream Portfolio Awards, och jobba på några av världens främsta reklambyråer, som VML, Accenture Song och Droga5.
Det har varit en brutal och ögonöppnande resa. Jag minns ett ögonblick på takterrassen på vårt kontor i en skyskrapa i London det var då jag insåg att det var dags att flytta hem. Jag kände mig klar där, och redo för nästa kapitel.
Att bo utomlands gav mig perspektiv på var jag kommer ifrån. Jag har aldrig känt mig mer svensk än när jag bodde utanför Sverige. Det klargjorde inte bara vad jag är bra på, utan också hur jag vill kombinera kreativitet, mening och inkomst. Idag ser jag mig som en kreativ konceptutvecklare, och jag har precis flyttat tillbaka till Stockholm som nu känns som en ny stad full av möjligheter. För att få möjligheten att leta efter mitt nästa “allt eller inget”.
Hur har resan genom Berghs och Ravensbourne format din karriär?
Berghs, Ravensbourne och London har gjort mig både uthållig och tacksam. Att flytta utomlands tvingar en att växa snabbt, anpassa sig och vara flexibel.
Det är utmanande, ständiga flyttar, höga kostnader och ett högt tempo men jag skulle göra om allt igen utan att tveka. Människorna jag mött känns som familj, och mötet med olika kulturer och kreativa arbetssätt har format allt jag gör idag.
Nicole tillsammans med sina kursledare Paula och Steve.
Vilka råd skulle du ge till framtida Berghs-studenter som funderar på att studera utomlands?
Jag har blivit inbjuden tillbaka flertalet gånger till Ravensbourne som alumn för att hålla föreläsningar och inspirera nya generationer kreatörer och delar gärna mina viktigaste råd här också:
Det är inget för den bekväme, den här resan kommer att tvinga dig att växa. Spara pengar i förväg så du har en buffert. Ta feedback på ditt arbete på allvar, men var noga med vem du lyssnar på. Bo med internationella personer du inte kände innan, det är så livslånga vänskaper uppstår. Skaffa praktik under studietiden. Det tar tid. Träffa många människor och låt rätt personer hitta dig. Säg ja till allt och se varje situation som en möjlighet.
Du vill inte blicka tillbaka och undra hur livet hade blivit om du hade tagit chansen att åka utomlands. Som Nike säger det bäst: Just do it.
I debatten om artificiell intelligens (AI) är det lätt att dras med i rubriker om att robotar ska ta över våra jobb. Men data från TRR Trygghetsrådet, som analyserat 50 000 uppsagda tjänstemän mellan 2023 och 2025, ger en betydligt lugnare bild.
Det är arbetsuppgifterna som förändras – inte behovet av människor
Enligt TRRs analys ser man inget mönster där yrken med hög AI-exponering (exempelvis administratörer, säljare eller IT-specialister) drabbas hårdare av uppsägningar. Skillnaden ligger snarare i hur vi jobbar.
”Det vi vet är att det är framför allt innehållet i arbetsuppgifter som påverkas”, konstaterar TRR i sin analys.
Det innebär att AI fungerar som ett komplement snarare än en ersättare. Det handlar om att låta tekniken sköta rutinuppgifter, så att du kan fokusera på det som kräver mänsklig omdömesförmåga, empati och erfarenhet.
En global trend: Människan förstärks, men ersätts INTE
Det är inte bara i Sverige vi ser denna trend. Det globala analysföretaget Gartner betonar i en färsk rapport att företag som försöker ersätta personal med AI sällan ser den lönsamhet de hoppats på. De menar att den verkliga vinsten uppstår när företag istället satsar på att "förstärka" sina medarbetare. Enligt Gartner kommer den digitala utvecklingen på sikt faktiskt leda till att det skapas fler jobb än vad tekniken kan ersätta – men det kräver att vi lär oss styra och använda de nya verktygen.
Din utbildning är din bästa försäkring
TRR är tydliga med vad som krävs för att vara trygg i framtiden: kontinuerlig kompetensutveckling. För att behålla din konkurrenskraft behöver du stärka din digitala förståelse och vara öppen för nya arbetssätt.
Det är här vi på Berghs kommer in i bilden. Våra utbildningar ger dig inte bara yrkeskunskap, utan även de verktyg du behöver. Genom att studera hos oss tar du precis det steg som experterna rekommenderar: du håller dig uppdaterad med vad arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar.
Tre anledningar till att känna dig trygg:
Människan behövs fortfarande: AI saknar de mjuka förmågor som är kritiska i de flesta yrken.
Effektivisering ger utrymme: Tekniken kan "höja" dina arbetsuppgifter och göra jobbet roligare genom att ta bort det monotona.
Livslångt lärande är nyckeln: Så länge du är villig att lära dig nytt, kommer du att vara eftertraktad.
Att välja utbildning idag är inte bara ett val av ett yrke – det är en investering i din förmåga att växa tillsammans med tekniken. Vi finns här för att stötta dig hela vägen mot ett tryggt och givande arbetsliv!
– Jag heter Linda Bohlin, är kommunikationsstrateg och art director och driver sedan några år tillbaka mitt eget konsultbolag, Bonville. Här tar jag uppdrag inom varumärke och kommunikation, från strategi till färdigt material, och hjälper mina kunder att skapa tydligare struktur, skarpare budskap och starkare visuell identitet.
Under våren 2026 gick du kursen Varumärkespositionering och strategi hos oss. Vad fick dig att söka just denna kurs?
– Jag ville ha en gedigen teoretisk grund i varumärkesarbete att luta mig mot när jag hjälper mina kunder. Man bygger upp erfarenhet och intuition över tid, men ibland vill man kunna sätta ord på varför man tänker som man tänker och ha ramverk som håller när man sitter med en kund och behöver strukturera ett komplext strategiproblem. Berghs kändes som rätt avsändare för det.
Hur var läraren?
– Tobias Brandt har en otrolig erfarenhet och kunskap och var generös med att dela med sig av både intressanta case och läsvärda artiklar. Han är också lyhörd och nyfiken och strävade alltid efter att vända och vrida på perspektiven. Det gjorde att vi fick till många bra diskussioner i gruppen och jag gick hem med både nya synsätt och idéer.
Vad har du fått med dig?
– Framför allt en skarpare verktygslåda och ett gemensamt språk. Det handlar inte om att lära sig helt nya saker från grunden, utan om att få strukturen och terminologin på plats så att man kan arbeta mer systematiskt. Under kursen arbetade vi med ett eget case genomgående, vilket gjorde att lärdomarna landade direkt i verklig tillämpning istället för att stanna som teori.
Vilken kurs passar dig?
Berghs erbjuder ett stort utbud av kurser inom många ämnesområden och på olika nivåer. Det finns både kurser i våra lokaler i Stockholm och på distans.
– Jag jobbade direkt vidare med det case jag hade under kursens gång och har ännu bättre kunnat sätta ord på vad en varumärkesstrategi egentligen är och varför den spelar roll både internt och för affären, inte bara för marknadsföringen. Det har gjort det lättare att kommunicera värdet av strategiarbetet till VD:n för bolaget som är min kund, och de har verkligen sett nyttan av det jag tagit fram.
Vad skulle du säga till någon som funderar på att gå denna kurs?
– Gör det. Särskilt om du, som jag, jobbar som konsult och behöver kunna kommunicera värdet av varumärkesstrategiskt arbete till kunder som kanske inte själva ser sambandet med affären. Många vill hoppa direkt till kommunikation utan att göra det strategiska jobbet först. "Vi kan väl bara lägga ut något?" är en välbekant replik, men utan en tydlig grund riskerar det att bli slöseri med både tid och pengar, och i värsta fall kan det göra mer skada än nytta för varumärket. Kursen ger dig både verktygen och orden för att visa varför strategin måste komma först, och vad den faktiskt är värd för affären.
Hej Sophie! Vilket program går du och vad fick dig att välja just det programmet?
Jag studerar Public Relations eftersom jag alltid har varit nyfiken på människor och hur vi kommunicerar med varandra. Kommunikation har alltid varit en naturlig del av mig. Jag ville utveckla den sidan hos mig själv, både kreativt och strategiskt, för att skapa något som känns äkta och når fram till människor.
Kan du berätta om din resa till Berghs?
Ända sedan jag var liten har jag dragits till det kreativa. Det outforskade i världen och inom mig har alltid drivit mig framåt. I Söderköping där jag kommer ifrån har min kreativitet alltid varit en hobby men när jag hörde om Berghs blev det självklart, det var min väg framåt.
Efter att ha sagt upp mig från mitt heltidsjobb reste jag till Asien, där jag mötte nya kulturer och fick helt andra perspektiv på människor. Det var också där jag började skriva mitt arbetsprov.
När jag fick beskedet att jag kommit in kändes det som att allt föll på plats. Kort därefter gick flyttlasset till Stockholm och det är fortfarande ett av de bästa besluten jag har tagit.
Vad har du fått för insikter av att vara med och skapa Berghs Festival?
Efter min praktik på Agency fick jag med de verktyg jag behövde för att ta mig an uppdraget att skapa årets upplaga av Berghs festival tillsammans med Studentbyrån. Det är en otroligt lärorik erfarenhet och under processen har jag fått insikt om hur bra det blir när vi från olika program kompletterar och lär av varandra. Förra året var jag själv en besökare av festivalen, vilket gör det extra meningsfullt att nu få stå på andra sidan och bidra till något som berikar studenter, branschfolk och de som är nyfikna på kommunikation. Jag har också insett att PR inte bara är ett yrke, utan för mig, även en konstform.
Vad tycker du har var mest värdefullt eller lärorikt under din studietid på Berghs?
Att komma från en småstad till Stockholm utan kontakter kändes till en början som en stor utmaning. Efter mitt år på Berghs går jag nu ut i branschen med helt andra förutsättningar. Jag är otroligt tacksam för chansen att få möta några av branschens vassaste personer, som generöst delat med sig av råd, vägledning och erfarenheter som jag kommer bära med mig framåt.
Att tala framför andra har alltid varit något skrämmande men under året har jag fått både stöttning och möjlighet att konfrontera just den rädslan. Idag kan jag till och med se fram emot att hålla en pitch.
När jag tar examen i maj, kommer jag inte bara att vara en PR-konsult, utan även en modigare och självsäkrare version av mig själv. Det jag är mest tacksam över är modet att växa och lära från varandra.
Har du några tips till någon som funderar på att plugga PR-programmet på Berghs?
Oavsett vad du pysslat med innan så räcker det med att vara nyfiken på vad som händer i omvärlden. Dina nischade intressen kan till exempel vara nyckeln till en kampanjidé i ett grupprojekt. Om du har ett driv för problemlösning, vågar ifrågasätta och vill jobba i team så ska du ta steget och söka till PR-programmet. Viktigast av allt är att vara dig själv. Att inte vara som alla andra är din främsta styrka, det är det som får dig att sticka ut.
Mitt tips till dig är att följa Berghs kanaler, lyssna på deras poddar och snacka med folk som studerat där eller är i branschen för att se om det är något som skulle passa dig.
Vad har format dig mest, och vad tar du med dig framåt?
Det finns något fint i att känna sig obekväm och omvandla rädslan till mod. För mig har Stockholm varit just det, en utmaning, men också ett tecken på att jag utvecklats. Många sena kvällar, samtal hem när jag tappat bort mig själv i storstaden, och stunder som känts tunga där och då, men som egentligen bara varit växtvärk. Det är lätt att jämföra sig med andra och glömma allt man faktiskt åstadkommit, men det är viktigt att vara tacksam och känna stolthet över sin egen resa.
Jag tror inte att man någonsin blir fullärd. Vi är bara små människor som försöker hitta vår väg, och det finns något väldigt vackert i det. Oavsett var man kommer ifrån kan man bära på en gnista som aldrig släcks, enligt mig är det viktigt att våga följa den helhjärtat.
Hej Annika! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag går till och från alla möten och engagemang. Det är min värdefulla reflektionstid. För mig blir reflektionen mycket mer effektfull när jag är i rörelse.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Vi sover på saken är en av de grejer jag oftast säger i olika samarbeten. Inte bara när man är osäker på något, utan även när någonting omedelbart känns helt rätt. Det händer alltid något värdefullt. Det är väl någon slags undermedveten reflektion. Eller att det bara är bra att det får gå lite tid innan beslut. Senast var det tre alternativ till ett kundlöfte i en varumärkesplattform. Alla tre uppfyllde önskemål och krav, men var ändå lite olika. Vilket skulle fungera bäst? Efter att ha sovit på saken kunde jag sätta ord på olikheterna och då blev det tydligt och beslutet blev lätt.
Hej Ignacio! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag fick ett tips av min mentor att boka in ett möte med mig själv inför varje månad. Det är mitt sätt att både stanna upp och tänka kring hur föregående månad gick, men också för att blicka framåt. Om jag är uppe i varv eller behöver ta ett stort beslut går jag alltid till simhallen och simmar i 30 minuter, allt klarnar oftast upp.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – I mitt yrke hanterar jag stora mediabudgetar och det är enkelt att koppla sitt självvärde till om kampanjen går bra eller inte. När jag har en kampanj som inte går bra försöker jag aktivt reflektera och intala mig själv att det är ok, "allt är damm i universum". Å andra sidan när en kampanj går bra försöker jag alltid påminna mig själv att fira det som gick bra.
HejPatrik! Hur skapar du tid för reflektion? – Varje morgon skriver jag 2-3 sidor av ofiltrerade reflektioner och har gjort en vana av det och köpt speciella anteckningsböcker. Läser dem aldrig, det är inte poängen. Summerar däremot varje månad det jag lärt mig genom att bläddra bakåt i min jobbanteckningsbok.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Jag har vänt det obehagliga "L'esprit d'escalier"-fenomenet där du alltid kommer på det perfekta svaret när du har gått ut genom dörren, till en produktiv reflektion. Eftersom jag behöver tid att smälta ny information och tänka så brukar jag be att återkomma med mina tankar någon dag efter en presentation eller möte. Jag samlar mina tankar och skickar in dem - med en snäll förhoppning om att de godtar mina sena inspel. Jag accepterar att jag fungerar så - och det leder ofta till att projekt/idéer blir mer genomtänkta.
Hej Jimmy! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag vet att filosofen och pedagogen John Dewey var inne på att vi inte lär oss av erfarenhet utan att vi lär oss av att reflektera över erfarenhet. Det resonerar med hur jag tänker. I mitt liv som konsult, med hög hastighet i vardagen, handlar det sällan om att ha möjligheten att boka in reflektionstid i kalendern, utan om att aktivt ta tillvara de luckor som faktiskt uppstår. Ett konkret exempel är att jag en till två dagar i veckan tar en promenad utan hörlurar – ett medvetet val att inte fylla tystnaden med ett poddavsnitt eller musik – för att istället låta tankarna söka sig till något specifikt som är relevant för den perioden.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Jag arbetar ofta i skärningspunkten mellan samhällsviktiga frågor och verksamheter som behöver förnya sig och då räcker det inte med att förlita sig på osäkra prognoser. Reflektion i form av att verkligen förstå potentiella konsekvenser av de val jag bidrar till är det som gör skillnaden på generell rådgivning och genuint strategiskt tänkande.
Hej Geta! Hur skapar du tid för reflektion? – Att skapa tid för reflektion är egentligen ingenting jag behöver göra eftersom det är inbyggt i det jag gör i mitt arbete. Oavsett om jag står i klassrummet eller konferensrummet. Det jag gör handlar om att processleda diskussioner i syfte att hitta fram till svar, göra vägval, prioritera och fokusera. Och hela processen från spaning till insikt, strategi, lösning och idéer handlar mer eller mindre om just reflektion.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – I samtliga jobbrelaterade händelser är reflektion av vikt. Vi är alltför ofta lite för snabba att gå på lösning istället för att kretsa en stund extra kring problemet och utmaningen. Men att skjuta ner snabba idéer är inte heller bra. Keep your darlings en stund medan du reflekterar och problematiserar lite ytterligare. Känns de fortfarande bra så kör. Skaver det, utmana och utveckla. Or kill it!
Jag har nära mellan tanke och handling, men som tur är så är min kollega Martin Nordlinder min motsats. Vi balanserar upp varandra för att varken agera för snabbt eller älta för mycket.
Hej Michael! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag försöker aktivt skapa utrymme för reflektion genom att blocka tid i kalendern – annars blir det sällan av. För mig händer den bästa eftertanken ofta i rörelse. Promenader, löprundor och ridning är återkommande inslag i min vardag, och just efter en timma på hästryggen får jag ofta mina klaraste tankar. Det är som att kroppen hjälper hjärnan att sortera.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Jag tror generellt att vi underskattar värdet av att inte svara direkt. I många arbetsmiljöer finns en förväntan på snabba beslut, men min erfarenhet är att bättre beslut ofta kräver lite motstånd mot den impulsen.
En konkret taktik jag använder är att vara tydlig mot kollegorna när jag behöver tänka:
“Jag kan inte svara på det här just nu. Jag återkommer om en timme, en dag eller en vecka – när jag har landat i det.”
Det skapar både bättre beslutsunderlag och signalerar att reflektion är en del av kvalitet, inte ett hinder för tempo.
Hej Annika! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag skapar tid för reflektion på daglig basis. Framför allt i mitt yrke som kursansvarig lärare på Berghs. Så lärorikt och utvecklande att få möjligheten att vara närvarande, delaktig och reflekterande i mötet med kursdeltagarnas läroprocesser.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – På kursen arbetar vi med öppen feedback där alla får ta del av varandras reflektioner, arbeten och feedback. Även genom att ge feedback till varandra. Vilket skapar ett reflekterande förhållningssätt som synliggör och stärker hela gruppens potential.
Hej Pontus! Hur skapar du tid för reflektion? – Som med allt annat man vill göra, blocka tid i kalendern för det. Annars blir det inte av. Och gå gärna någon annanstans än där det vanliga arbetet sker. Det hjälper mig att gå över i ett mer reflekterande tillstånd.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Det har hänt mig flera gånger att jag bara rusat in i något. Planerat en kampanj utan att tänka på målgruppen, valt kanaler utan att värdera vilken nytta de gör och så vidare. En gång för många år sen i Portugal blev det en dyrbar erfarenhet, utan reflektion investerade företaget jag jobbade på då i en kampanj som inte gjorde någon nytta alls. När vi sen började tänka efter insåg vi att det fanns ett mycket bättre och billigare alternativ. Den läxan bär jag fortfarande med mig.
Reflektion är viktigt, framför allt i de stunder man känner att det inte finns tid. Det är bättre att tänka lite än att bara rusa på.
Hej Helena! Hur skapar du tid för reflektion? – En konkret sak jag försöker få till är att ta en promenad efter att jag har haft medarbetarsamtal, utan mobil och distraktioner, för att fundera igenom vad som egentligen sades och vad som är viktigast att agera på. Det är en typ av möte som bryter av mot vardagliga mer praktiska och konkreta möten och det är extra viktigt att inte bara anteckna vad som sägs, utan också uppfatta nyanser och signaler.
En annan sak jag tänker på är att inte vara så snabb med att boka av ”onödiga” möten, som är lite av en trend nu. Bara för att jag själv inte kommer dit med ett tydligt behov, betyder det inte att jag inte kommer att gå därifrån med nya insikter, eller boosten att ha hjälpt någon annan framåt. Möten utan tydlig agenda kan vara de allra mest kreativa och där man också hinner stanna upp och ställa viktiga frågor som har betydelse på lite längre sikt. Eller tillfällen där man hinner fråga hur alla mår och även lyssna på svaret.
Inom kriskommunikation är det verkligen viktigt att inte nöja sig med vad som sägs konkret, offentligt i en fråga, utan att stanna upp och reflektera kring de bakomliggande behoven, känslorna, rädslorna och farhågorna för att kunna möta dem med rätt kommunikation.
Hej Jesper! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag vet inte om man skapar tid för reflektion för att man säger att man gör det. Min inställning, om jag har någon, är att saker går ihop: det är så mänskligt att vilja dela in saker. Dela upp tid. Vore det ett enda tips från mig är det: gör inget av mellanrummen. Sträck dig inte efter telefonen. Skriv inget. Jag lärde mig det av en klättrare jag tjuvlyssnade på.
Hej Malin! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag älskar mitt lifehack 1/96-del! Det funkar bra för alla som tänker att 25-timmarsdygn vore lösningen på det mesta!
Jag vet ju hur viktig och bra reflektionstid är och att det ofta räcker med en kvart. Och samtidigt är det så svårt att skapa utrymme för, tydligen. Du kanske känner igen dig?
Efter lite kärleksfull självrannsakan och kreativitet föddes 1/96-del. Så här gick tankarna: Om det är något jag inte bara mår bra av utan också blir smartare, bättre, mer fokuserad och effektiv av… Ska jag då inte kunna avsätta en kvart per dygn till det?
Svårt att argumentera emot. Träningen blir av tack vare samma lifehack, men då ger jag mig 1/48-del.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Åh det är så många gånger – både när jag fastnar i skrivande, formuleringar och mina egna tankar. Att då släppa, lämna och sedan komma tillbaka gör att jag kan se vad som är bra, tillräckligt eller tokigt.
Symtombehandling! När någon reagerar oskönt på feedback kan det leda till att vi slutar ge viktig återkoppling. Men det är ju inte lösningen. Att då ta sig tid att reflektera och vara nyfiken på vad som ligger bakom reaktionen gör att vi kan hitta en bra väg framåt tillsammans. Det finns ett stort värde i att stärka de förmågor eller processer som ger symtomen, och ofta finns ett stort växande och vinst för alla i det.
Hej Micke! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag behöver inte skapa tid för reflektion, det är en del av mitt jobb. I alla kreativa yrken ingår det. Oavsett om man skriver, fotograferar, sjunger eller målar eller arbetar med andra uttrycksformer så är reflektionen en del av själva skapandet. Man reflekterar hela tiden över det man gör, om det är tillräckligt bra, intressant? Om det duger? Och man reflekterar hela tiden över vad andra gjort och skapat, hur de tänkt och byggt upp sina alster. Ser och lär.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – Som skribent är reflektion en oundviklig del av mitt arbete. Det är inte något jag kan välja, eller välja bort. Så fort jag skrivit något, oavsett om det är på uppdrag eller i något av mina egna skrivprojekt, så har jag en läsare. Att lyssna på läsarens synpunkter, tankar, åsikter och reflektioner är en helt avgörande del av mitt jobb. Att förstå hur något tolkas. Texten är ett bindestreck mellan mig och min läsare. Att fundera på hur någon uppfattar det jag skrivit är kärnan i själva arbetet. Att lära sig vad som når fram och berör, och vad som inte gör det.
Hej Linda! Hur skapar du tid för reflektion? – Jag har under flera perioder haft reflektionstid avsatt i kalendern, men har också lärt mig att den där tiden tenderar att användas till allt annat än just reflektion. Har istället lärt mig att tid i naturen är det som får mig att fördjupa tankar och få nya perspektiv. Regelbunden tid just där har helt enkelt blivit min nyckel, oavsett om den sker under en hundpromenad, svamptur i skogen, längdtur på fjället eller sittandes med en kaffekopp i det fria. Mitt löfte till mig själv är att bli bättre på att prioritera den där tiden, och en hund i huset hjälper onekligen till.
Dela med dig av en jobbrelaterad händelse där reflektion var bra eller hade behövts. – När jag håller föredrag, ofta tillsammans med Jens Wedin som också är kursansvarig för Customer Experience här på Berghs, så ber vi ofta publiken att tidigt reflektera över egna kundupplevelser. Det hjälper dem både att känna vad kundupplevelse faktiskt handlar om och att inse att det är allas ansvar i en organisation att bidra. Det hjälper också oss att komma närmre dem som lyssnar, vilket alltid är väldigt värdefullt.
Hur kommer det sig att du valde att studera på Berghs och varför AI Content Engineering (CE)?
När jag började på AI Content Engineering på Berghs i augusti gjorde jag det med stor nyfikenhet, men också med många frågor. Jag hade arbetat länge med kommunikation, men kände att jag ville förstå vad generativ AI faktiskt kan betyda för kreativt arbete, berättande och innehållsproduktion. Jag ville inte bara följa utvecklingen på håll, utan lära mig verktygen, förstå möjligheterna och hitta mitt eget sätt att använda AI i praktiken.
Det senaste året har därför blivit en intensiv, rolig och väldigt lärorik resa. Jag har fått testa många olika verktyg och arbetsmetoder, och utforska hur AI kan användas inom allt från strategi, automation och innehållsproduktion till film, animation och storytelling.
Hur har det varit att studera på Berghs?
Det jag tycker att skolan har varit allra bäst på är att ge en bred kunskap inom många olika delar av AI, men framför allt att bygga nätverk. Under året har vi fått ta del av många föreläsningar och möta människor från olika branscher. Det har gett mig både nya perspektiv och värdefulla kontakter för framtiden.
Just den kombinationen har betytt mycket för mig. Det har inte bara handlat om att förstå verktyg och teknik, utan också om att få en tydligare bild av hur arbetsmarknaden förändras, vilka möjligheter som växer fram och hur man själv kan hitta sin plats i det. För mig har nätverket och mötena med människor varit en av de största styrkorna med utbildningen.
Du har nyligen avslutat din praktikperiod på SVT, berätta gärna om den.
Min praktik har varit otroligt lärorik. Jag har fått vara i en miljö där AI inte bara är något man pratar om som framtid, utan något som faktiskt testas, undersöks och används i praktiken. Jag har fått prova nya saker, experimentera, misslyckas, tänka om och hitta nya vägar framåt. Det har gett mig en mycket djupare förståelse för hur AI kan fungera i verkliga kreativa processer, och hur mycket som fortfarande handlar om nyfikenhet, mod och problemlösning. Jag har också haft turen att få göra detta i en miljö med generösa, kunniga och uppmuntrande människor. Det har funnits ett genuint intresse för att utforska, dela kunskap och testa nya arbetssätt. För mig blev LIA:n (lärande i arbete) inte bara en praktikperiod, utan en erfarenhet som verkligen stärkte mig i vad jag vill göra framåt.
Ni går nu in i sista kursen på utbildningen, examensarbetet. Vad handlar ditt examensarbete om?
Mitt examensarbete gör jag med SVT som beställare. Jag vill utforska hur man kan skapa en hybridserie för barn, där filmade barnkaraktärer möter AI-genererade världar och miljöer. Projektet bygger på en egen fantasyvärld och är ett sätt för mig att förena flera saker jag brinner för: berättande, visuell utveckling, ny teknik och innehåll för barn och unga. Jag är särskilt intresserad av hur AI kan användas för att skapa stämning, världar och visuella uttryck som annars hade krävt mycket större resurser.
För mig handlar examensarbetet både om att skapa något kreativt och om att undersöka vad som faktiskt är möjligt idag. Hur långt kan man komma med en stark vision, rätt arbetsprocess och relativt små medel? Hur kan man använda AI för att utveckla nya sätt att producera innehåll, utan att tappa känsla, mänsklighet och berättelsens kärna? Det är frågor som jag tycker är både relevanta och spännande, och som jag hoppas kunna ta med mig vidare i arbetslivet.
Du står som finalist i Young Ones, grattis! Kan du berätta lite om processen?
Under året på Berghs har jag också arbetat med flera egna AI-drivna filmprojekt, utöver programmet. Ett av dem projicerades på en husvägg i Stockholm city i december. Ett annat tog mig hela vägen till final i Young Ones. Det känns både stort och overkligt. För mig är det inte bara ett kvitto på ett enskilt projekt, utan också på vad som kan hända när man vågar gå in i ett nytt område fullt ut, testa sig fram och kombinera tidigare erfarenhet med nya verktyg. Det har varit en resa som i hög grad byggt på eget engagemang, envishet och viljan att fortsätta även när förutsättningarna inte alltid varit helt självklara.
Vad är Young Ones?
Young Ones arrangeras årligen av The One Club for Creativity i New York och anses vara en av världens mest prestigefyllda tävlingar för kreativa skolor och studenter inom reklam, design och digital kommunikation. Tävlingen samlar bidrag från hundratals utbildningar världen över och studenterna tävlar med att visa upp sina bästa kampanjer och koncept globalt.
Om några veckor tar du examen från Berghs och AI Content Engineering. Om du tittar tillbaka på ditt år på Berghs, vad tar du med dig ut i arbetslivet?
Att studera på Berghs har inte bara handlat om att förstå AI. För mig har det också handlat om att börja formulera en ny riktning för mitt eget skapande och min framtida karriär. Jag har gått från att vara nyfiken på AI till att faktiskt börja bygga en praktik kring det, där strategi, teknik och kreativitet möts. AI Content Engineering har passat mig väldigt bra just för att programmet rör sig mellan flera olika områden. Man får en bred förståelse för helheten, samtidigt som det finns utrymme att hitta sin egen riktning. För min del har det blivit tydligt att jag vill fortsätta arbeta med AI-driven storytelling, särskilt inom film, animation och innehåll för barn och ungdomar.
Det jag tar med mig allra mest från tiden på Berghs är kanske just känslan av att det går att lära om, lära nytt och börja bygga något som känns både relevant och personligt. Och att det blir mycket lättare när man får göra det i en miljö där människor delar med sig, öppnar dörrar och vill framåt tillsammans.
Mer information om incidenten, vidtagna åtgärder samt planerade säkerhetsuppdateringar finns tillgänglig här: Instructure incident update.
Vi på Berghs kan bekräfta att de funktioner som identifierats som potentiellt sårbara inte har varit aktiverade inom vår organisation. Vi har heller inte identifierat några tecken på obehörig åtkomst eller intrång i våra system, och inga sådana incidenter har rapporterats av våra användare.
Skrivet 2026-05-06
Canvas har nyligen utsatts för ett dataintrång där uppgifter som namn, e-postadresser samt innehåll från personliga meddelanden kan ha exponerats. Det är känt att även Berghs användare omfattas.
Berghs använder denna plattform för information och kommunikation kopplad till utbildningar och kurser. Tjänsten används globalt av många utbildningsorganisationer.
Vi ser allvarligt på situationen. Plattformen är en central del av vår utbildningsverksamhet och används i nuläget som vanligt. Det finns för närvarande inga indikationer på att lösenord, födelsedatum, personnummer eller finansiell information har läckt ut.
Vi följer utvecklingen noggrant. Vi uppmanar samtidigt till ökad vaksamhet kring misstänkta mejl, nätfiske eller andra bedrägeriförsök.
En av våra långkörare; kursen Social video har till 2026 fått ett helt nytt innehåll, nu med AI som kreativ partner. Och inom det mycket aktuella ämnesområdet Kriskommunikation har vi adderat en intensivkurs - Praktisk kriskommunkation som ges på tre dagar.
AI Product Builder
AI har redan förändrat hur du arbetar. Kanske som assistent, bollplank eller i hur du skapar innehåll och effektiviserar processer. Men hur tar du nästa steg? Här lär du dig att gå från idé till produkt med AI, genom att bygga, testa och lansera egna tjänster och verktyg. Kursansvarig: Emelie Fågelstedt
Social video
Kursen vänder sig till dig som vill lära mer om hur du kan skapa video för sociala medier med mobilen och generativ AI. Kursansvarig:Anders Larsson
Customer Experience (intensivkurs på dagtid, i våra lokaler)
Hur säkerställer du att den bild ni bygger genom varumärke och kommunikation faktiskt stämmer med hur det är att bli och vara kund? På den här kursen får du utforska nio förmågor som alla är centrala för att bli en kundcentrerad organisation! Kursansvariga: Linda Öhling och Jens Wedin
AI för UX-designers Vill du ligga i framkant och skapa bättre UX, snabbare och smartare? Den här kursen är utformad att ge UX-designers praktiska AI-färdigheter som förenklar varje steg i UX-processen. Kursansvarig:Henrik Fagerberg
Product Marketing
Ni har en stark digital produkt eller tjänst, men berättelsen hänger inte med. Den här kursen lär dig att skapa ett språk som bär – ett tydligt, engagerande sätt att tala om det ni bygger, både internt och externt. En berättelse som får teamen att dra åt samma håll och kunderna att välja just er. Du lär dig översätta teknik till värde, funktion till förtroende – och strategi till lansering som gör avtryck och driver resultat. Kursansvariga:Niklas Eriksson och Jonas Terning
Praktisk kriskommunikation
Ingen vet när krisen slår till, bara att den som inte är redo har mycket att förlora. Inte bara i anseende, utan även ekonomiskt och i värsta fall kan medarbetares, kunders och andra människors liv och hälsa stå på spel. På den här kursen får du strategier och verktyg för att rusta dig och din organisation för nästa kris. Kursansvarig: Helena Söderblom
Strategisk hållbarhetskommunikation
Vill du skapa kommunikation som inte bara informerar, utan också berör och driver verklig förändring? I en tid där hållbarhet är mer än en trend – det är en nödvändighet – behöver din röst nå fram på ett äkta och engagerande sätt. Den här kursen hjälper dig att skapa kommunikation som väcker känslor, engagerar och leder till konkret förändring.
Kursansvariga: Olof Gränström och Helena Björklund
Vad händer mer på Berghs?
Här delar vi kommande event, spaningar och allt det senaste som händer hos oss. Välkommen!
Jag gick på Berghs året 2024-2025 och studerade det ettåriga heltidsprogrammet Digital Design & Strategy. Efter utbildningen fick jag jobb på min praktikplats WEB Express, och här arbetar jag med att ta fram digitala koncept, designlösningar och strategier för olika kunder.
Vad gjorde du innan du gick på Berghs och vad fick dig att söka?
Jag visste att jag ville plugga vidare efter gymnasiet men det tog lång tid för mig att komma på vad. Under tiden testade jag många olika jobb inom restaurang och kundtjänst, och efter att ha kollat mycket på olika designutbildningar fick jag Berghs tipsat till mig. Det var egentligen magkänslan som fick mig att välja just Berghs och Digital Design & Strategy för att det kändes kul och nytt.
Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?
Mina dagar ser väldigt olika ut, men de innehåller alltid en blandning av kreativt arbete och strategiskt tänk. Det kan handla om att hålla workshops och möten med kunder, ta fram digitala strategier eller analysera hur deras befintliga hemsidor och digitala lösningar fungerar idag. En stor del av tiden går också till att “nöta” design i Figma där jag utvecklar koncept, testa idéer och förfinar detaljer inför presentationer eller lanseringar.
Vad tyckte du var mest värdefullt eller lärorikt under din studietid?
Jag skulle säga att det mest värdefulla under min studietid var hur mycket Berghs utmanade mig i att prata inför människor och presentera mina egna lösningar. Det är en väldigt stor del av det jag jobbar med i dag – att kunna presentera idéer tydligt och ha ett genomtänkt resonemang bakom varje beslut, ner på pixelnivå. Det var något jag inte alls kände mig bekväm med innan, och kanske inte känner mig 100% bekväm i nu heller, men Berghs hjälpte mig enormt mycket att bli tryggare i den rollen. Såklart också allt vi lärde oss i programmet inom digital design och strategi.
Hur har tiden på Berghs påverkat hur du arbetar eller tänker i dag?
Jag tar nog mest med mig inställningen att alltid försöka lära sig något från varje projekt och att hela tiden utvecklas. Jag har också med mig vikten av att våga tänka stort och konceptuellt, även om det inte alltid finns utrymme för det i praktiken. Den inställningen hjälper nog mig lite att hålla kreativiteten levande och att se fler möjligheter i mitt arbete.
Vem borde söka till Berghs och vad har du för tips till den personen?
Den som är nyfiken på att testa något nytt och känner en bra magkänsla kring Berghs borde verkligen söka. Det var utan tvekan det roligaste året i mitt liv hittills, och jag växte otroligt mycket som person. Man kommer aldrig ångra att man gav det en chans och faktiskt sökte.
Hur har kraven på kommunikatörer förändrats de senaste åren, i takt med ett allt mer komplext omvärldsläge?
Som ett paraply för det som blivit viktigare i rollen i dag är omvärldsförståelse och en genuin nyfikenhet på nyheter i flera dimensioner, från traditionell media till sociala kanaler. I grunden handlar det om att förstå de krafter och synergier som påverkar både allmänheten, bolag och deras kunder, och att kunna positionera dessa i den kontexten eller avråda från att ta position. Utan den nyfikenheten och allmänbildningen blir det svårt att lyckas. Ett enkelt tips är att slå på tävlingshjärnan, göra DN:s nutidskryss varje vecka och sikta på en hög poäng. Det ger en bra grund.
Varför anser du att programmet Samhällskommunikatör är en relevant utbildning?
I dagens ständigt föränderliga medielandskap med desinformation, brus och där information kommer från alla möjliga håll, behövs den här utbildningen mer än någonsin. Vi lever i en tid där information inte bara ska nå ut, utan också måste bli rätt. När frågor blir komplexa och känsloladdade ökar risken för missförstånd, ryktesspridning och i vissa fall ren desinformation. Det blev särskilt tydligt i samband med att Socialtjänsten (och i viss mån Sverige som system) blev föremål för en omfattande desinformationskampanj. Vi såg hur falska påståenden, bland annat om att socialtjänsten “kidnappar” barn, fick spridning. När sådana narrativ får fäste riskerar de att underminera förtroendet för viktiga samhällsinstitutioner.
I den typen av situationer blir samhällskommunikatörer avgörande. De kan bryta ner komplex information, bemöta felaktigheter och säkerställa att människor får korrekt och begriplig information, oavsett vad man har för bakgrund. I grunden handlar det om att skydda tilliten i samhället. Och där spelar samhällskommunikatörer en central roll.
Hur ser arbetsmarknaden ut för samhällskommunikatörer?
Jag hoppas att efterfrågan på den här kompetensen är stark och växande. I ett samhälle med ett snabbt informationsflöde behövs kommunikatörer som kan bygga förtroende och göra svåra frågor lätta att förstå. Behovet är särskilt stort inom offentlig sektor och samhällsbärande verksamheter, men jag ser även att det växer inom näringslivet i takt med att fler och fler bolag tar en aktiv roll i samhällsfrågor.
Hur ser framtida yrkesroller ut inom detta område?
Vi tror att det här hantverket kommer att behövas allt mer i ett instabilt världsläge, där en enda tweet snabbt kan vända upp och ner på det mesta. Som jag nämnt tidigare söker många kunder en partner som kan förena förståelse för politik, opinion och policy med stark kommunikativ genomförandekraft.
Du har ju själv kombinerat universitetsstudier med en utbildning på berghs. hur tror du att programmet samhällskommunikatör skulle kunna komplettera studier inom t.ex. statsvetenskap elelr journalistik?
I dag räcker det sällan att vara stark inom bara kommunikation eller exempelvis statsvetenskap. De mest relevanta rollerna kräver att du förstår hur allt hänger ihop i praktiken. Kombinationen av akademi och programmet Samhällskommunikatör ger hands-on erfarenhet och en djupare och bredare kompetens i hur samhällsfrågor omsätts till kommunikation som får genomslag i praktiken. Det är just i den korsningen som du blir riktigt relevant på arbetsmarknaden.
Hur kan en utbildning som samhällskommunikatör bidra till att stärka förtroendet mellan myndigheter, företag och allmänheten?
Förtroende bygger i grunden på att människor förstår vad som händer, varför beslut fattas och hur det påverkar dem. När det brister uppstår snabbt utrymme för missförstånd och desinformation. En utbildning som denna kan bidra genom att utbilda personer som kan översätta komplexa frågor till tydlig och lättillgänglig kommunikation. Det minskar risken för felaktiga narrativ och stärker förutsättningarna för tillit mellan myndigheter, företag och allmänhet. Ett starkt exempel på samhällskommunikation är Folkhälsomyndigheten under covid-19-pandemin, som genom regelbundna pressträffar utgjorde navet för Sverige under en tid som är svår att glömma.
Vilka råd skulle du ge till den som vill arbeta med samhällskommunikation framöver?
Jag är allt för bra på att vara långrandig, så jag fattar mig kort, jag tycker bara en sak: kör! Har du någon gång haft en fördom om att samhällskommunikation är lite tråkigt och dammigt kan jag lova att det är precis tvärtom. Att göra något syftesdrivet för att förändra i rätt riktning skapar en extra låga som är svår att bli av med.
– När man både föreläser, undervisar och konsultar kring generativ AI är det minst sagt en utmaning att hålla sig uppdaterad. Jag har infört “fri-fredag” – en dag i veckan att läsa, lyssna, möta människor i branschen, leka, experimentera och reflektera. Det blir ofta en ostrukturerad och luststyrd dag som glider över i helg med en blandning av poddar som Lex Fridman, Sinead Bovell - I´ve got questions, AI Explained och No Priors. Det ger en bra inblick i allt från kundcase till hur investerare och forskare tänker kring nästa våg av AI-modeller och tekniska genombrott. Sedan blir det en mängd YouTube för att begripa hur jag i praktiken använder tekniken och kan integrera dem i mina kurser och konsultuppdrag. T.ex. Futurepedia, Matt Wolfe, AI Explained eller Theoretically Media. Och på bokfronten rekommenderar jag Inga Strümkes Maskiner som tänker (mycket pedagogisk) eller Ray Kurzweils The Singularity is nearer (lite kuslig). Sedan måste tilläggas att jag skulle vara chanslös att greppa allt detta utan analys, sammanfattning och dialog med ChatGPT, NotebookLM, Gemini och Claude samt min fru Mia. Det är en galen tid att leva i, men jag tror aldrig jag haft så här kul på jobbet under min snart 40-åriga yrkeskarriär.
– Jag inspireras nog mest av det som inte liknar det jag vanligtvis gör. Det handlar inte minst om konst, litteratur, omvärldshändelser. Eller genom att gå på museum. Jag tror att en stor risk vi ofta gör är att leta efter inspiration i vår egen bubbla och det leder ofta till att vi liksom copypastear varandra. Men med det sagt så hänger jag också mycket på LinkedIn och läser branschmedia. Där ska jag inte ljuga och påstå något annat.
Mitt bästa tips för inspiration och utveckling? Läs en roman och inte bara böcker om sånt du jobbar med eller som känns kreddigt just nu. Och ett annat tips för inspiration är att hänga mer med tonåringar. Jag har lyxen att ha tre hemma och det är konstant inspirationsflöde och ny kunskap i vardagen, kan jag lova.
Önskar jag hade ett mer strukturerat sätt att bli aktivt inspirerad! Men det är jag kanske knappast ensam om? Sedan den långsamma utfasningen av älskade rss-flöden har jag mer och mer förlitat mig på att bakåtlutat scrolla Reddit och LinkedIn för att hitta idéer och inspiration. Tycker personer som Justin Rowe, David Blinov och Kirill Vdov skriver om det jag behöver – och vill! – veta om B2B i allmänhet och LinkedIn i synnerhet, och r/PPC gör fortfarande sitt jobb på Reddit.
Jag måste också slå ett slag för det förnämliga universum som är Digital Marknadsföring med Tony Hammarlund, där jag också ingår som expert i hans panel. Bäst i Sverige, om man får sticka ut hakan.
– Jag inspireras av olika saker. Både sånt som är direkt kopplat till det som är min yrkespassion; insiktsdriven kommunikations- och varumärkesstrategi för större effekt, och sånt som är livet i stort. Jag kommer ofta tillbaka till Orlando Wood’s Lemon och lyssnar gärna podden på The Brainy Business som utifrån beteendevetenskap ger inblickar i hur vi bättre kan påverka människor med kommunikation. Men jag inspireras även av sånt som är lite bredare om kommunikation och reklam generellt. Uppskattar t.ex. Carin Fredlunds blogg Nota Bene mycket och en podd jag sällan hoppar över är Uncensored CMO med Jon Evans från System 1 Group. Inspiration lite mer vid sidan av är det mesta som rör psykologi och mänskligt beteende. Helst då i levande livet genom att vara med familj och vänner. Och att prata med alla överallt i alla möjliga och omöjliga situationer.
– Neuroleadership Institutes webinarer och artiklar på LinkedIn inspirerar mig, jag är så nyfiken på hur hjärnforskningen kan göra oss till bättre kommunikatörer. Fotografiska är också en fantastisk inspirationskälla. Utställningarna, maten, utsikten, ja hela konceptet. Sen, efter allt informationsintag, är det riktigt skönt att sätta sig vid en sprakande lägereld och låta allt sjunka in. Tyvärr är de inte så lättfunna i Stockholm, lägereldarna.
– Jag hämtar mycket av min inspiration från möten med andra som arbetar med branding, platsutveckling och platsvarumärken. Place branding är ett område där praktik och forskning möts, och ofta uppstår de mest intressanta idéerna i samtalen däremellan. Jag är engagerad i nätverk som The Place Brand Observer (där jag är rankad expert), City Nation Place och The Place Brand Academy. Dessutom driver jag själv nätverket Place Branding Executives, där 17 personer från kommuner och näringsliv träffas tillsammans med inbjudna talare flera gånger om året. De samtalen är ofta en guldgruva för nya perspektiv.
Jag försöker också komma iväg på konferenser där både forskare och praktiker möts, som International Place Branding Association och PlaceXNordic. Det är något särskilt med att vara i ett rum fullt av människor som nördar ner sig i samma frågor – och som samtidigt ser på dem från helt olika håll.
Utöver det läser jag gärna nyhetsbrev som HINT, Nomofomo och Pool för att få intryck från angränsande områden. Men ska jag vara ärlig kommer den bästa inspirationen nästan alltid från människor: nya samtal, nya perspektiv och en stadig nyfikenhet på hur andra ser på världen.
– Det låter nördigt men jag blir inspirerad av att tolka mönster i data. Som egenföretagare inom performance marketing har jag ynnesten att bli inbjuden till mina kunders annons- och analyskonton, och det är lika kul varje gång. Data berättar en historia och i den lär jag mig vilka aktiviteter som fungerat, vilka som inte fungerat - och hur vi kan komma på rätt spår igen. I min mening så är detta bättre än majoriteten av böckerna på ämnet.
– SEO förändras konstant och det släpps nyheter i princip dagligen, så att hålla sig uppdaterad är verkligen A&O. Jag börjar ofta dagen med SEJ Today från Search Engine Journal för att få en snabb överblick kring vad som händer i sök, men mycket inspiration kommer också från att följa branschkollegor och företag som SEMrush och Ahrefs, som löpande delar tester, analyser och lärdomar på LinkedIn - där många kloka insikter ofta delas i kommentarsfälten. I podd-väg lyssnar jag gärna på Digital Marknadsföring med Tony Hammarlund, som är snabb på att plocka upp nyheter och diskutera dem i intressanta samtal. Och så läser jag förstås även Maias nyhetsbrev om digital marknadsföring, som mina kollegor sätter ihop varje månad.
– Jag inspireras mycket av att försöka titta utanför den bransch jag jobbar i. Mycket nyhetsbrev från olika håll: AI, sociala medier och beteendevetenskap. Och självklart att följa både gamla men också nya influencers och creators. Inser att en del har jag följt i snart tjugo år. Men inte minst så inspireras jag av människor: att möta personer och försöka förstå hur kommunikation fungerar just hos den personen. Sen inspireras jag konstant av att samtala om sociala medier med min bästa vän och kurskompanjon Sarah. Samtalet som pågått i snart femton år stoppar aldrig och det är där som jag också många gånger lär mig mest.
–"It's nice that" har som "mission" att inspirera en global creative community. Erbjuder en fantastiskt möjlighet att ta del av utvalda visuella kreatörers samtida koncept i olika kategorier. Grymt inspirerande att ta del av illustration och animation ur ett globalt perspektiv. Att kolla in och lyssna på "Nicer tuesdays" creative talks är också en inspirerande möjlighet. Även att lyssna på den visuella kreatören Christoph Niemann creative talks: You are fluent in this (visual) language (and don't even know it) och How to overcome the 3 creative fears.
– Det finns en hel del bra poddar och plattformar som inspirerar mig, men jag tycker att man ofta blir glatt överraskad om man väljer en podd eller en TED-talk som ligger strax utanför ens egna intressesfär. Det finns massor att lära sig om man vågar söka sig lite utanför de ämnesfält som man vanligen väljer. Jag brukar ställa mig en nyfiken fråga: hur skulle jag kunna tillämpa den här insikten på mitt område? Den metoden får jag själv ut massor av.
– Efter att ha arbetat så många år med sociala medier som jag har gjort är mina flöden något jag lika mycket analyserar som slökonsumerar. Jag försöker alltid förstå varför ett visst innehåll ser ut som det gör och varför just jag får det rekommenderat.
Utöver det följer jag ett medvetet urval av experter, företag och branschmedier, samt aktivt stör mina egna rekommendationsmotorer. Algoritmer är ju så snabba på att agera, att genom att medvetet ändra vad jag konsumerar så får jag inspiration bortom mina vanliga intressen. På så sätt fungerar mina kanalerna som omvärldsbevakning och ger mig både trender och perspektiv jag annars hade missat.
Slutligen älskar jag dokumentärer, särskilt om internet och sociala medier. Det finns nog inget jag inte sett. Och dessa ger mig ett bakåtperspektiv som gör det lättare att se mönster och förstå vart utvecklingen faktiskt pekar.
– För inspiration och lite koll på vad som görs därute brukar jag kolla och tipsa om:
* http://motionographer.com/ Där finns både bra inspiration samt intressanta artiklar om motiongraphics och angränsande ämnen.
* För communities och forum finns bla: Motion och den svenska animationsföreningen SAAVA.
* Sen är ju alltid filmer, böcker och utställningar bra källor för inspiration. Senaste böckerna som inspirerade mig var Southern Reach-triologin av Jeff VanderMeer. Och filmen Mandy är ju kul visuellt.
– Att skriva är ett i högsta grad kreativt hantverk. Om två personer får samma uppgift och samma förutsättningar, kommer de ändå aldrig skriva två identiska texter. Tonalitet, språk, stil och personlighet kommer att skilja sig åt. Ibland väldigt mycket. Därför är läsning av alla typer av texter min viktigaste inspirationskälla. Inte minst mina kursdeltagares texter. Men givetvis romaner, poesi, musiktexter, debattartiklar, reklam. Vad-som-helst. Gärna knäppa, annorlunda, avvikande och märkliga texter. Ju större bredd, desto mer intressant.
– Jag inspireras av allt fantastiskt innehåll som varje dag läggs upp på Instagram och TikTok. Skapande har demokratiserats och idag kan vem som helst skapa magi med bara sin telefon. Det är coolt. Utöver det inspireras jag av mina grymma kollegor, slutar aldrig häpna över hur smarta de är.
– Jag läser bloggar och lyssnar på poddar om allt annat än reklam och marknadsföring. Ofta handlar de om uppdragsgivarens branscher och områden. Följer rätt många inredningsbloggar, matbloggar och litteraturpoddar just nu. T.ex. Trendenser, Kitchen Stories och Bokhora. Den bok som inspirerat mig mest under mitt arbetsliv och som jag återkommer till ibland är Modet att skapa av Rollo May. Att lyssna på sina egna tankar är heller inte dumt.
– Jag kan tycka att det stundtals är svårt att hitta nya källor till inspiration, mycket är upprepning av befintlig kunskap och befintliga case. Undantag är Fast Company som alltid är bra för att få input kring nyheter, framförallt deras delar Fast Co.Exist och Impact som fokuserar på världsförbättrande innovationer och företag. World Economic Forum har också väldigt många bra rapporter och deras korta filmer på LinkedIn är väldigt informativa. Att följa dem ger faktaspäckad input på bara några sekunder. Ett mer allmänt tips är annars att välja ut ett antal länder i världen och leta sig fram till deras dagstidningar, då får man på ett enkelt sätt ny fakta och inspiration.
